1. Lääkärilehti
  2. Ajassa
  3. Finland behöver ett samhällsfördrag
Pääkirjoitus 33/2015 vsk 70 s. 1970

Finland behöver ett samhällsfördrag

Enligt regeringsprogrammet eftersträvar regeringen ett samhällsfördrag som ska möjliggöra ett fem procents produktivitetssprång. Av fackföreningarna förutsätts återhållsamma avtalslösningar som höjer landets konkurrenskraft med fem procent. En tredje lika stor effektivering ska uppnås med mjuka medel. Målet är ambitiöst.

Finlands arbetskraftskostnader har utvecklats ytterst måttfullt under hela recessionen, och på den punkten avviker vi inte från det övriga euroområdet. De facto är högt utbildad arbetskraft förmånlig i Finland. Däremot har vår produktivitet och därmed också vår internationella konkurrenskraft försvagats.

För att rädda ekonomin och stoppa skuldsättningen krävs raska och kraftfulla åtgärder. Om ett fördrag åstadkoms lovar regeringen skattelättnader på en miljard euro. Om inte, kan vi motse skattehöjningar och nedskärningar för inemot en och en halv miljard.

Sedan 2008 har Finland förlorat 100 000 industriarbetsplatser och tagit 50 miljarder euro i skuld, ett belopp som motsvarar en statsbudget. Och ingen ände är i sikte. Finländarna är därför idag krismedvetna och inser att någonting måste göras. Samtidigt försvarar dock alla sina egna rättigheter som skattebetalare och mottagare av inkomstöverföringar. Spara, javisst - men inte jag.

Facket måste nu välja mellan att antingen sänka sina sysselsatta medlemmars köpkraft eller att överlåta besluten på regeringen. De som ska fatta besluten har en svår sits vare sig de sitter i regeringen eller i facket: vad man än väljer kommer det att ogillas av folket. Genom att undfly ansvar garderar facket sina möjligheter att skälla på resultatet men avstår samtidigt från möjligheten att påverka de oundvikliga beslutens innehåll.

Om fördraget ros i hamn mister vi fem procent av vår köpkraft. Då den utlovade skattesänkningen beaktas minskar köpkraften för den som tjänar 5 000 euro i månaden med 0,2 procent. Utan fördrag stiger skatterna medan köpkraften klart minskar samtidigt som de dynamiska effekterna av allt detta försvagar statens förmåga att bekosta offentliga tjänster.

Klart är att det ligger i Läkarförbundets, läkarnas och servicesystemets intresse att ett fördrag kan åstadkommas. Finland behöver detta fördrag. Det är ett medel genom vilket de välsituerade - de som har jobb - deltar i att balansera den gemensamma offentliga ekonomin. Ett fördrag förutsätter också att näringslivet kommer till mötes särskilt i frågan om förändringstrygghet.

Lue myös

Prognosen är dock inte god. Blotta benämningen samhällsfördrag har hunnit väcka kritik. Och då oppositionen redan å tjänstens vägnar bör sätta sig på tvären har SDP:s ordförande Antti Rinne klandrat projektet från första början. Det kan knappast undgå att påverka FFC:s och FTFC:s beslut.

I början av Greklandskrisen deklarerade dåvarande finansminister Jyrki Katainen att vi tagit ett nacktag på marknadskrafterna. Idag vet vi bättre. Marknadskrafterna ser till att vi ligger precis som vi bäddar: utan fördrag får vi växande arbetslöshet och uslare statsfinanser.

Facket behövs då den gemensamma kakan växer för att se till att den fördelas rättvist. Men facket behövs också då en krympande kaka ska fördelas rättvist. Detta var något man inte lyckades med i början av 1990-talet: gruppintressen lade krokben för det samhällsfördrag Kalevi Sorsa hade förhandlat fram. Man valde större arbetslöshet hellre än att ta smärtsamma beslut och axla ansvaret för det allmännas väl och sysselsättningen.

Vi har all orsak att önska Juhani Salonius lycka till och hoppas på att valda beslutsfattare handlar förnuftigt och ansvarsfullt.

Kirjoittajat
Heikki Pälve
medlem i Akavas styrelse

Etusivulla juuri nyt

Ajassa
Olli Vapalahti: Uudessa virusvariantissa on huolestuttavia piirteitä

Vielä ei voi päätellä, miten hyvin eteläisessä Afrikassa havaittu variantti leviää erilaisissa olosuhteissa.

Tiedepääkirjoitus
Eteisvärinää löytyy, jos sitä haetaan – mutta mikä on terveyshyöty?

Eteisvärinän seulonnan terveyshyödyt ovat vielä osoittamatta, kirjoittavat Mika Lehto ja Juhani Airaksinen.

Kolumni
Tunnustan

Taide selviää kaikesta, jopa somesta, vaikka fiktion voisi jo julistaa kuolleeksi, kirjoittaa Roope Sarvilinna.

Ajassa
THL kehottaa välttämään matkustamista eteläiseen Afrikkaan

Kyseessä on varotoimi uuden koronavirusvariantin varalta.

Tieteessä
Lupaavia lääke-ehdokkaita suolen mikrobiston suojaksi antibiooteilta

Tarkempi analyysi anti­bioottien tehosta suolistobakteereihin on tähän asti puuttunut.

Tieteessä
Hyödyttääkö geenimuutosten seulonta oireettomassa neutropeniassa?

Geenitutkimuksella yritettiin selvittää, onko tila oikeasti harmiton.