Kvalitet, resultat och arbetsglädje genom efterutbildning Läkarorganisationernas ställningstagande gällande läkares efterutbildning

För läkare är efterutbildning både en rättighet i yrket och en etisk skyldighet. Läkare efterutbildar sig för att upprätthålla, utveckla och fördjupa sin yrkesskicklighet efter grund- och vidareutbildningen. Efterutbildning hjälper läkarna att bygga ut sitt kunnande och utveckla sitt arbete för att flexibelt kunna svara mot sina patienters och hälso- och sjukvårdens föränderliga behov. Följden blir ett arbete som skapar glädje och som ger goda resultat.

MÅL:

* En läkarkår som har förmågan att granska sitt eget verksamhetssätt och dess grunder och som i sin medicinska verksamhet stöder sig på vetenskap och beprövad erfarenhet.

* Läkare som

- ökar sina kunskaper om hälsa och sjukdom för patienternas bästa,

- utvecklar den samarbets- och ledningsförmåga som arbetsuppgifterna kräver,

- förbättrar sin beredskap att fortgående granska sin egen verksamhet och vid behov förändra den,

- sköter sin fysiska och psykiska kondition för att kunna arbeta empatiskt och långsiktigt,

* Ett efterutbildningssystem som individuellt, systematiskt, planmässigt och jämlikt svarar mot läkarnas behov av utbildning.

FÖRVERKLIGANDE:

* Under grund- och vidareutbildningen måste läkaren få beredskap för ett livslångt lärande.

* Utgångspunkten skall vara läkarens personliga utbildningsbehov och motivation.

* Efterutbildning grundar sig på frivillighet.

* Utbildningens innehåll skall bestämmas av behoven hos läkaren själv, läkarens patienter och läkarens arbetsgemenskap.

* Utbildningsmetoderna skall vara anpassade till olika situationer och behov.

* Yrkeskåren svarar för att medlemmarnas efterutbildning fortgående utvecklas och koordineras samt för dess oberoende.

* Läkarsammanslutningar och andra organisationer svarar för att planera och genomföra efterutbildningen.

RESURSER:

* En framgångsrik efterutbildning gagnar hela hälso- och sjukvården. En förutsättning är att större resurser än hittills satsas på efterutbildning.Dessa investeringar är vanliga hälso- och sjukvårdskostnader som i första hand arbetsgivaren och samhället skall svara för.

* För att höja yrkesskickligheten krävs förutom ekonomiska satsningar även tid och individuella resurser.

* Läkare som förbättrar sitt kunnande skall belönas.

KVALITETSKONTROLL:

* Bättre möjligheter måste skapas för varje läkare att själv bedöma sitt behov av efterutbildning och att kvalitetsgranska den. Det sker genom att bereda varje läkare möjlighet att registrera sin utbildning och jämföra sig med motsvarande läkargrupp.

* Läkarorganisationerna har ansvaret för att utveckla utvärderingen av efterutbildningen.

Finska Läkaresällskapet Suomalainen Lääkäriseura Duodecim

Suomen Lääkäriliitto