Styrelsebeslut den 23 maj: Läkarförbundet stöder den nya arbetstidslagen
Läkarförbundet ser det som en fördel att den nya arbetstidslagen kommer att gälla även läkararbete och att lagen uppställer ett tak för övertidsarbete. Förbundet anser det helt berättigat att också läkare framdeles skall kunna sköta sina tjänsteuppgifter inom ramen för sin ordinarie arbetstid och den övertid som lagen medger. För närvarande är förslaget till arbetstidslag under riksdagsbehandling och riksdagen har även hört förhört sig om förbundets syn på lagförslaget.
Förbundets utredningar visar att det behövs 200-400 nya läkartjänster vid sjukhusen då den nya arbetstidslagen träder i kraft. I praktiken kan lagen börja tillämpas tidigast i februari 1998 då den nuvarande avtalsperioden går ut. Vid det laget beräknas läkararbetslösheten vara betydligt högre än för närvarande. Det kommer således att finnas tillräckligt läkare för att arbetstidsreformen skall kunna genomföras, även om tillfällig läkarbrist kan uppstå inom enstaka specialiteter.
Styrelsen ansåg att nya arbetstidsarrangemang i första hand måste genomföras på tunga jour-ställen vid sjukhusen där man måste bereda sig på att eventuellt övergå till skift- eller periodarbete. Eftersom läkarjour inte kan utföras som vanligt periodarbete så kräver reformen även att ersättningsgrunderna för arbetet ändras. Vid hälsocentralerna beräknas den nya arbetstidslagen inte medföra något större behov av nya tjänster eller betydande ändringar av joursystemet, men förbundet anser det viktigt att arbetstidslagens principer iakttas även i primärvården.
Styrelsen konstaterade att det inte kan undvikas att inrättandet av nya läkartjänster leder till ökade kostnader. I samband med arbetstidsreformen måste läkarnas grundlöner höjas så att de minskade intäkterna från jouren inte leder till att inkomstnivån raseras. Styrelsen gav intressebevakningsutskottet i uppdrag att börja bereda målen för följande löneavtal så att verkningarna av en ny arbetstidslag beaktas.
Läkares hälso- och sjukvård
Redan för några år sedan gjorde förbundet upp en plan i syfte att förbättra medlemmarnas hälso- och sjukvård. Planen har tillsvidare inte kunnat fullföljas på grund av det strama ekonomiska läget. Förbundets utredningar visar att läkarna i allmänhet försummar att sköta sin hälsa och inte utnyttjar företagshälsovårdstjänster eller andra sjukvårdstjänster. Både att söka hjälp hos en kollega och att sköta en kollega tycks ofta vara problematiskt för bägge berörda parter.
Förbundets avsikt är att rekrytera erfarna läkare som s.k. förtroendeläkare till vilka förbundsmedlemmar kan vända sig med sina hälsoproblem. Styrelsen beslöt under innevarande år utreda möjlighterna att finansiera systemet, starta utbildningen av förtroendeläkare och förbereda en undersökning av läkarnas arbetsförhållanden och arbetsmiljö i samarbete med Institutet för arbetshygien.
Revisionskommittén får reglemente
Vid fullmäktiges vårmöte antogs en ändring av förbundets stadgar som innebär att fullmäktige utöver tre professionella revisorer väljer en revisionskommitté med 3-6 medlemmar. Revisonskommitténs uppgifter och ställning skall definieras närmare i ett särskilt reglemente. Styrelsen tillsatte en arbetsgrupp med uppgift att göra upp förslag till reglemente. Till ordförande i arbetsgruppen utsågs Risto Heikkala och till medlemmar Juha Heino, Antti Hyvärinen, Timo Juvakoski, Tuija Tenhunen och Juha Tuominen samt till sekreterare Kaarina Sarvilinna.
Fakturerings-anvisningar för underavdelningarna
Som komplement till de tidigare fastställda ekonomiska direktiven för förbundets underavdelningar, lokalavdelningar och intressebevakningsavdelningar godkände styrelsen nu även faktureringsanvisningar. I förbundets budget har en viss summa avsatts för att stöda fältorganisationens verksamhet och avdelningarna får sitt årliga verksamhetsunderstöd från detta moment. Enligt huvudregeln skall understödet täcka alla underavdelningarnas m.fl. utgifter, med undantag av arvodena för ordförande och sekreterare samt hyran för Läkarhusets möteslokaler, vilka förbundet står för. Även dessa utgifter bokförs som utgifter för respektive avdelning, men minskar inte verksamhetsunderstödet.
Avtal med Studenternas hälsovårdsstiftelse
Sedan Studenternas hälsovårds-stiftelse i december 1995 sade upp den överenkommelse som funnits sedan år 1969 mellan förbundet och stiftelsen har förhandlingar förts om ett nytt avtal. Enighet råder om de gamla tjänsteförhållandena och beträffande nyanställda har man närmast förhandlat om ålderstilläggssystemet. Styrelsen gav förhandlarna fullmakt att godkänna det nya avtalet såvida en acceptabel lösning uppnås i fråga om ålderstilläggen.
