Styrelsebeslut den 25 augusti Läkarförbundet accepterar inte att jouravtalet urvattnas
Kommunala arbetsmarknadsverket har under sommaren utfärdat anvisningar om tillämpningen av det nya jourersättningsavtalet. Enligt Läkarförbundets uppfattning strider anvisningarna mot tidigare överenskommelser om tillämpningen av avtalet. Förbundets styrelse kritiserade i skarpa ordalag de felaktiga anvisningarna och krävde omedelbar rättelse. Styrelsen beslöt genast kontakta KA:s ledning och riksförlikningsmannen för att reda upp saken. Förbundet kan inte binda sig vid någon helhetsuppgörelse på arbetsmarknaden eller förhandla med KA om ett nytt tjänstekollektivavtal innan jourersättningstvisten blivit löst.
Vid förhandlingarna om det nya jourersättningssystemet gjorde Läkarförbundet och KA upp gemensamma kalkyler rörande ersättningarna för aktivjour utgående från en arbetsperiod på en normal arbetsvecka. Parterna kom då överens om att för de första tre aktiva jourtimmarna under veckan betalas oförhöjd timlön, för de följande fem timmarna höjs timlönen med 50 % och för påföljande jourtimmar är förhöjningen 100 %.
I sitt cirkulär A50/1995 den 14 juli uppmanar KA dock kommuner och samkommuner att sänka ersättningsnivån genom att övergå till arbetsperioder på tre eller fyra veckor varvid progressionen i jourersättningarna vanligen sjunker. Dessutom uppmanade KA kommunerna att skjuta fram tidpunkten för inledandet av jour vilket direkt minskar jourersättning-arna. Även frågan om lediga dagar har har tolkats på ett för läkarna ogynnsammare sätt än avtalet för-utsätter.
Styrelsen ogillade att KA sänt ut sitt cirkulär under sommaren utan att rådgöra med förbundet om saken. Läkarförbundet accepterar inte KA:s direktiv som för många läkargrupper skulle innebära försämrade jourersättningar och för andra en kännbar minskning av överenskomna förbättringar.
Läkares rätt till bisyssla
Styrelsen antecknade för kännedom Högsta förvaltningsdomstolens beslut varmed HFD upphävde ett beslut av Norra Savolax sjukvårdsdistrikt att förbjuda anställda läkare att inneha bisysslor som konsulter vid hälsocentraler och sjukhus. HFD:s ståndpunkt motsvarar Läkarförbundet syn på frågan och innebär som prejudikat att offentlig arbetsgivare inte har rätt att förbjuda anställd läkare att ha bisyssla såvida verksamheten inte inverkar menligt på skötseln av den kommunala tjänsten.
Läkemedelsfrågor
Styrelsen beslöt förlänga mandatet för den tidigare tillsatta läkemedelsersättningsarbetsgruppen till utgången av år 1995. Arbetsgruppen har till uppgift att bereda förbundets ställningstaganden bl.a. till de anvisningar om förskrivning av läkemedel som social- och hälsovårdsministeriet håller på att utarbeta. Dessutom fick gruppen i uppdrag att förbereda en systematisk uppföljning inom förbundet av frågor i anslutning till läkemedelsförsörjning och läkemedelspolitik.
Styrelsen hade också att ta ställning till ett utkast till lagförslag som syftar till att ändra nuvarande praxis i fråga om apotekstillstånd. Förslaget innebär att Läkemedelsverket inte längre vid beviljande av apotekstillstånd exakt behöver definiera vare sig verksamhetsområde eller placering av apotek utan att tillståndet skulle gälla apoteksverksamhet inom en viss kommun. Enligt förslaget skulle också rätten för sjukhusapotek och läkemedelscentral att expediera läkemedel till andra inrättningar och till patienter som överförs till öppen vård utvidgas. I remissutlåtandet till social- och hälsovårdsministeriet stöder Läkarförbundet planerna på en friare läkemedelsdistribution.
Universitetssjukhusens specialstatsandelar
Styrelsen godkände förbundets remissutlåtande om den promemoria som utarbetats av en arbets-grupp inom social- och hälsovårdsministeriet om specialersättningen till universitetssjukhusen. Läkarförbundet uttalar i huvudsak sitt gillande med de föreslagna reformerna. Förbundet stöder förslaget om egna budgetmoment för finansiering av utbildning respektive forskning. Även om den medicinska utbildningens finansiering är beroende av antalet avlagda examina bör utbildningsvolymen anpassas till efterfrågan på arbets-kraft. Förbundet påpekar att de medicinska fakulteterna måste ha möjlighet att minska intagningen av nya studerande genom att hålla s.k. sabbatsår utan att behöva frukta sänkning av anslagen.
Då de statliga medel som avsätts för läkarutbildningen styrs till fakulteterna kan de förlägga utbildningen till de bästa sjukvårds-inrättnigarna. Beslutanderätten beträffande den kliniska utbildningen består hos klinikernas professorer. Förbundet anser det också värdefullt att i läkarutbildningen kunna tillämpa konkurrensprincipen för att säkra kvaliteten.
Specialitet i mun- och käkkirurgi
Tandläkarförbundet har föreslagit att en gemensam specialitet i mun- och käkkirurgi inrättas för läkare och tandläkare. Under det förenade utbildningsprogrammet skulle läkare som specialiserar sig avlägga tandläkarexamen och tandläkare på motsvarande sätt läkarexamen. Syftet med reformen är att förkorta nuvarande mycket långa utbildningstid.
Styrelsen beslöt att tillsammans med Tandläkarförbundet föreslå undervisningsministeriet att en gemensam specialitet i mun- och käkkirurgi inrättas för läkare och tandläkare.
Läkarcentralerna och momsen
En arbetsgrupp inom finansministeriet har utrett frågan om läkar- och tandläkarcentralers moms-skyldighet. Arbetsgruppen före-slår att mervärdesskattelagen inte skall gälla läkar- och tandläkarcentralers verksamhet. I praktiken är det nämligen ytterst svårt att i den hälso- och sjukvårdsverksamhet som läkar- och tandläkar-centraler bedriver särskilja uthyrning av centralens apparatur, material och utrustning till de där verksamma företagarna.
Läkarförbundet delar arbets-gruppens synsätt och anser att mervärdesskattelagen i detta avseende borde preciseras. Läkarförbundet menar att hela den privata vårdsektorn i brådskande ordning borde undantas från moms så att ändringarna gäller retroaktivt från början av år 1995.
Ny regionchef i Åbo
Till ny regionchef i Åbo valdes Eino Hietanen efter Markku Alanen som bett om befrielse från uppdraget.
Sysselsättningsläget
Enligt en rapport till styrelsen hade 338 arbetslösa läkare anmält sig till arbetskraftsbyråerna i juli medan det under motsvarande tidpunkt fanns 20 lediga tjänster.
