Lehti 4: Liitto toi­mii 4/2001 vsk 56 s. 459

Styrelsenytt 17 januari 2001 Avtalsfrågorna i förgrunden

Läkarförbundets nya styrelse sammanträdde den 12 och den 17 januari för bl.a. en bred genomgång av förhandlingsfrågorna och förbundets avtalsmål. Kommunala arbetsmarknadsverket har nu fått förbundets materiella avtalsyrkanden och intensiva förhandlingar pågår mellan parterna.

Mika Vehkasaari

I Läkarförbundets avtalsförhandlingar med KA är avsikten att få arbetsgivarsidans bud eller att i bästa fall nå ett förhandlingsresultat innan avtalsperioden går ut. Läkarförbundets fullmäktige samlas den 31 januari för att ta ställning till förhandlingsläget.

Enligt styrelsens beslut ska tyngdpunkten i ett kommande avtal ligga på löneförbättringar under den reguljära arbetstiden. Visavi löneökningarna är målet att få kännbart mer än nivån i den inkomstpolitiska uppgörelsen. Det nya avtalet borde höja läkarlönerna till nordisk nivå för att garantera att läkare fortsatt arbetar i den offentliga sektorn. Akava har inte godkänt den inkomstpolitiska uppgörelsen och givetvis har inte heller Läkarförbundet gjort det. Arbetsmarknadsverket har däremot meddelat att det är bundet till inkomstuppgörelsens nivå. Det är osannolikt att förbundet på den nivån kan genomdriva sina önskemål om strukturella ändringar av avtalet eller få igenom kravet på ovillkorliga tillämpningsdirektiv.

Styrelsen anser att avtalet om lönen för den reguljära arbetstiden ska innehålla bestämmelser som obetingat tryggar en positiv löneutveckling för läkarna. Bestämmelserna ska omfatta lönehöjningar för tjänsteår, vetenskaplig och klinisk kompetens samt kliniskt ansvar. En annan modell som diskuterats är att distriktvis reservera en minimipott för personliga lönetillägg som skulle fördelas enligt lokala överenskommelser. Bägge alternativen tycks dock i detta skede stupa på oenighet med arbetsgivarparten om förhöjningsnivån.

Fjolårets styrelse betonade de allmänna arbetarskyddsaspekterna i samband med jour och långa jourpass. Den nya styrelsen eftersträvar kortare oavbrutna arbetspass. Dessutom anser styrelsen att läkarens ålder ska beaktas mer än hittills då det gäller antalet jourer.

För hälsocentralläkarnas vidkommande betonas också klart avtalsmålet att höja lönerna för den reguljära arbetstiden. Det är tekniskt möjligt att slå ihop bilagorna 1 och 2 och i någon mån ska antagligen också lönebestämmelserna kunna förenhetligas. Genom att förena bestämmelserna i en avtalsbilaga kan man försäkra sig om att de bägge hälsocentralläkaravtalen utvecklas jämbördigt i framtiden. Under avtalsförhandlingarna har även en översyn av åtgärdsarvodena diskuterats. Dessutom vill hälsocentralläkarna lösa problemet med överstor arbetsbelastning inom ramen för husläkaravtalet. En husläkare som tar emot patienter som hör till en annan husläkares basansvarsbefolkning måste framdeles få besöksarvode för detta.

Frågan om strålskyddssemester hör också till de problem som tagits upp i de pågående förhandlingarna. Målet är att nå en riksomfattande och tillfredsställande lösning på den här frågan.

Styrelsen och Läkarförbundets nya fullmäktige sammanträder nästa gång onsdagen den 31 januari. Om något tillfredsställande resultat inte nåtts i förhandlingarna innan dess kommer förbundet antingen att forsätta förhandlingarna eller varsla om stridsåtgärder torsdagen den 1 februari.

Systemet med särskilda kompetenser

Styrelsen diskuterade även utvecklingen av förbundets system med särskilda kompetenser för läkare. I augusti i fjol fick utbildningsutskottet i uppgift att klarlägga systemet och grunderna för inrättande av nya kompetensområden.

Lue myös

Systemet har fungerat sedan år 1993 och hittills har särskild kompetens inrättats på 24 medicinska verksamhetsområden. Antalet beviljade kompetenser uppgår totalt till 868. Reglerna sågs över senast år 1998. För närvarande väntar en mängd förslag till nya kompetensområden på att behandlas av utbildningsutskottet och godkännas av styrelsen. Utbildningsutskottet anser dock att antalet kompetensområden inte ska utökas alltför mycket utan nya områden inrättas endast om det finns ett välmotiverat behov.

För att få grepp om åsikterna på fältet genomförde utbildningsutskottet en enkät i frågan till specialistföreningarna och till förbundets underavdelningar. Dessutom sändes en förfrågan till drygt hundra läkare som skaffat sig särskild kompetens mer än tre år efter det kompetensen inrättats. Enkäterna visade att inställningen till de särskilda kompetenserna är mycket positiv.

Med tanke på framtiden anser utbildningsutskottet att systemet inte kräver några genomgripande ändringar. Nya kompetenser ska liksom hittills övervägas från fall till fall och vid behov ska förslagen skickas ut på remiss. Nya särskilda kompetenser ska kunna omfatta verksamhetsområden såväl inom flera specialiteter som en specialitet. Utskottet betonade särskilt behovet av flerbranschkompetenser. Å andra sidan ansågs sådana verksamhetsområden viktiga på vilka det varit svårt att fastställa kvalitetskriterier.

Det framgick också under diskussionerna i styrelsen att de särskilda kompetenserna inte enbart utgör en grundval för kvalitetsförbättringar utan också borde ha inflytande på lönesättningen.

Lääkäriliitto Fimnet Lääkärilehti Potilaanlaakarilehti Lääkäripäivät Lääkärikompassi Erikoisalani Lääkäri 2030