Styrelsen sammanträdde den 31 januari för att ta ställning till Kommunala arbetsmarknadsverkets avtalsbud. Läkarförbundets nyvalda fullmäktige höll sitt första möte senare samma dag. Styrelsen beslöt enhälligt föreslå att arbetsgivarens förslag till nytt läkaravtal förkastas. Efter fullmäktigemötet fattade styrelsen det formella beslutet att inte godkänna förslaget till nytt löneavtal.

Styrelsen fastställde tre nya särskilda kompetensområden: rehabilitering, ögonkirurgi och mammografiscreening. Dessutom beslöt styrelsen tillsätta en arbetsgrupp som fick till uppgift att före utgången av oktober 2001 komma med förslag till hur förbundets medlemsservice kunde utvecklas. Till ordförande i arbetsgruppen utsågs Outi Aikio och till medlemmar Eino Hietanen, Jukka Mattila, Mikko Murtonen, Helena Nousiainen och Pekka Saarinen. Sekreterare är Tuula Peura.

Styrelsen fick ta del av en rapport av ledningsgruppen för förtroendeläkarnätet. Förbundets förtroendeläkarverksamhet har konsoliderats och verksamheten har finansierats genom förbundets understödsfond. Nu tillsatte styrelsen en understödsgrupp som har till uppgift att ur fonden bevilja understöd till medlemmar och stöda arbetsträning av läkare.

Till förbundets representant i Folkpensionsanstaltens socialmedicinska delegation utsåg styrelsen Santero Kujala och till ersättare Kari Pylkkänen. Till representanter vid Akavas kongress i maj utsågs Santero Kujala, Heikki Pälve, Heikki Pärnänen, Pirkko Valtola och Markku Äärimaa.

Fullmäktige Avvisade enhälligt avtalsförslaget

Fullmäktigemötet öppnades av professor Jaakko Karvonen som även omvaldes till fullmäktigeordförande. Han konstaterade att läkarkåren är ytterst besviken över sin löneutveckling och att det nu behövs enighet och beslutsamhet för att framgångsrikt kämpa för ett bättre avtal.

Förbundets ordförande Heikki Pälve betonade att förhandlingarna med motparten förts i en förtroendefull atmosfär i textfrågorna. Också intressebevakningsutskottets ordförande Risto Lantto konstaterade att avtalsbudet innehöll strukturella förbättringar, bl.a. att lönen ska vara relaterad till hur krävande uppgifter läkaren sköter. Även årliga utvecklingssamtal föreslås i fråga om personliga lönetillägg. Han påpekade att motsvarande reformer av lönebildningskulturen genomfördes i Sverige redan för tio år sedan.

Löneförbättringarna i avtalsförslaget följer den inkomstpolitiska uppgörelsens nivå. Trots de textförbättringar som införts framgick det att förslaget inte motsvarade de olika läkargruppernas krav på förbättringar och att löneförhöjningsnivån var långtifrån tillräcklig. Fullmäktige avvisade därför enhälligt arbetsgivarens bud.