Ersättningen som FPA betalar för ett privatläkarbesök höjdes i början av 2024.

Det var en tvärvändning. Ersättningen hade under årens lopp sjunkit till 8 euro men hoppade nu upp till 30 euro. Regeringen hoppades att det skulle vara en trollformel för att förkorta köerna till vårdcentralerna, trots att läkare och vårdexperter visade på motsatsen.

De hade rätt.

Yle rapporterade i augusti att antalet besök under första halvåret hade ökat med 40 000 jämfört med motsvarande period 2023 (1).

Forskarna vid FPA sade rakt ut: en så liten förändring – en ökning på 2,3 procent – påverkar inte vårdköerna i välfärdsområdena (2).

Skattemedel till ett belopp om 32 miljoner euro hade gått åt. 750 euro för varje extra besök.

750 euro. Värt att begrunda.

Vår översiktsartikel berättar om hur kommersiella intressen kan medföra oönskade konsekvenser inom hälso- och sjukvården. Exemplen är välbekanta: tobak och alkohol.

Fenomenet är förstås mer omfattande.

Företag använder strategiska påverkansmedel i bred skala för att styra hälso- och sjukvårdens beslutsprocesser. CPME, som representerar de nationella läkarförbunden i Europa, uttryckte i december 2024 sin oro över detta i ett uttalande (3).

Organisationen kräver att beslutsfattarna ser till att kommersiell påverkan inte äventyrar folkhälsan. Besluten ska vara etiskt hållbara och bygga på vetenskapligt underlag.

Bryter man mot den principen blir läkarnas ställning som experter inom folkhälsa och hälsovårdspolitik lidande.

Regeringen Orpo förtjänar ändå beröm: den tog kritiken ad notam. I budgetförhandlingarna återställdes privatläkarersättningen till 8 euro.

Om det övriga är det svårt att uttrycka sig lika vackert.

Försöket med valfrihet för personer över 65 år har nu inletts. Det har goda chanser att bli ännu ett sorgligt exempel där kommersiella aktörer gynnas och samhället betalar notan.

Exempelvis Konkurrens- och konsumentverket har bedömt försöket som ineffektiv användning av skattemedel (4). I värsta fall flyttas arbetskraft som behövs inom den offentliga vården över till privata vårdcentraler utan att vårdkontinuiteten förbättras – tvärtom.

För att då inte tala om jämlikheten. Det kan till exempel vara svårt att alls hitta en privatläkare i glesbygden.

Kommersiella intressen är en del av vården och bidrar ofta till effektiverad verksamhet. De bör dock hållas i schack, och det måste bli ett slut på det ständiga flackandet mellan olika linjer från den ena regeringen till den andra.

Det låter sig göras med ett enkelt knep: lyssna på experterna inom hälso- och sjukvården.