I detta nummer publicerar vi en resumé av en originalundersökning som behandlar ett ämne som berör cirka 15 procent av hälsovårdsutgifterna i Finland. Hela rapporten kan läsas på våra webbsidor (1).

Ämnet är diabetes typ 2.

Forskarna frågade hur vårdplanerna används och fick svar av mer än tusen patienter. Hur planerna genomförts i praktiken har inte tidigare undersökts.

Det visade sig att vården inte sker på bästa möjliga sätt. Inemot hälften uppgav att det inte ens existerar någon plan. Blott var tredje erinrade sig att planen hade getts i skriftlig form. 17 procent upplevde att de överhuvudtaget inte hade medverkat i planeringen av vården, medan 13 procent var osäkra på den punkten.

Resultatet är skralt eftersom vårdplanen är en väsentlig del av diabetesbehandlingen.

Planen specificerar vården på individnivå. Den fastslår de individuella målen och metoderna för hur de ska uppnås (2).

Anteckningarna i planen kan gälla vikt, sockerhemoglobin, blodtryck och LDL-kolesterol. Av levnadsvanorna listas kost, motion, sömnrytm samt alkohol och tobak. Viktigt är också att mäta blodsockret tillräckligt ofta.

Planen anpassas efter patientens livsfaser. Den ger diabetikern rätt till gratis förnödenheter och den uppdateras kontinuerligt.

Planen fungerar endast om läkaren noggrant går igenom den tillsammans med patienten, som ska få den i skriftlig form.

Undersökningar har visat att patienter som fått ett skriftligt dokument på papper eller i digital form har god kontroll över sin egen vård.

Dessa patienter svarade oftare än andra Helt av samma åsikt på påståendet Jag förstår målen för vården. Samma resultat gällde för alla målkategorier (blodglukos, vikt, blodtryck, kolesterol). De svarade också oftare Helt av samma åsikt på påståendet Jag förstår hur min diabetes påverkar min hälsa på lång sikt.

Då målen begrips förbättras sockervärdena samtidigt som de relaterade sjukdomarna glesnar.

Merparten av kostnaderna för diabetes uppstår just på grund av relaterade sjukdomar. Utan dem är de årliga kostnaderna per patient 1 300 euro. Då relaterade sjukdomar räknas med stiger beloppet till 5 700 euro (4). De vanligaste bakgrundssjukormarna var högt blodtryck och störning i fettmetabolismen.

Sparpotentialen är enorm. Redan mer än 400 000 finländare har typ 2 diabetes och de blir hela tiden fler (3).

Undersökningen ger en klar slutsats: vården borde vara mer individuellt kalibrerad så att den är förnuftigare med tanke på såväl folkhälsan som samhällsekonomin.

Redskapet för detta är vårdplanen. Den måste tas i fullskaligt bruk.

Särskilt viktigt är det att välfärdsområdena nu tar sig an problemet. Undersökningen avslöjade att vårdplaner och patientmedverkan förekommer mest på små orter.

Efterhand som orterna samlas under välfärdsområdena riskerar god praxis i små kommuner att gå förlorad. Därför krävs nu samarbete mellan kommunernas personal så att välfärdsområdena kan välja bästa möjliga praxis.

Det gynnar ett mål som är viktigare än pengar: patienternas välmåga.