Krig är brutalt, blod spills.

I de senaste årens krig har detta gällt även sjukhus och humanitärt arbete. Ett rött kors anger inte längre något som ska lämnas i fred. Det är tecken för att gå till attack.

Vår reporter Tiiamari Pennanen besökte i början av april Centret för militärmedicin i Riihimäki.

Överläkare Markus Lyyra menade att om ambulanser och helikoptrar börjar cirkulera kring en byggnad i ett modernt krig, dröjer det inte länge förrän motståndaren koncentrerar sin eld dit.

Inom armén har man följt utvecklingen.

I Riihimäki pågick en övningsvecka i akutvård under undantagsförhållanden för sanitetsaspiranter.

Tidigare gjordes övningarna i tält, men kriget i Ukraina har lärt att det är bättre att bedriva akutsjukvård i en byggnad eller i skydd under jorden – dit drönarna inte når. På en och samma plats kan man stanna högst i några timmar.

Skadorna har blivit grövre och transporterna mer utmanande. I frontlinjen måste man tillbringa lång tid med svårt skadade.

Beslut om liv och död fattas utan sömn, som vår artikel sammanfattar.

Också i krissituationer i Finland skulle läkare hamna mitt i allt detta.

Skulle de räcka till?

Frågar man utbildare inom försvarsmakten och akutmedicin är svaret ja. Inom den civila vården skulle man bli tvungen att prioritera, men antalet läkare är tillräckligt också för krigsförhållanden (1).

Försvaret väcker också intresse. Försvarsmaktens föreläsningar på sjukhus och i utbildningar har varit välbesökta.

Först måste varje läkare säkerställa att armén har korrekta uppgifter om hens kompetens. På så sätt säkrar man att var och en placeras i sådana uppgifter och repetitionsövningar i kristid där nyttan är störst.

Vid sidan av försvaret är det viktigt att främja fred.

Vi har precis publicerat en gemensam internationell artikel för medicinska tidskrifter på vår webbplats. Artikeln uppmanar alla att arbeta för att Världshälsoorganisationen WHO ges mandat att ta fram ny evidens om kärnvapnens faror.

Initiativet till artikeln togs av den Nobelprisbelönade organisationen Läkare mot kärnvapen.

WHO:s beslutande organ röstar om frågan i maj. Finland har ännu inte slagit fast sin ståndpunkt.

Dagens krig får inte dölja det största globala hotet mot hälsan. Vi behöver färsk kunskap om följderna av ett kärnvapenkrig för att hålla allmänhetens engagemang levande och tvinga ledarna att vidta åtgärder.

Antalet kärnvapen har minskat, men mänskligheten är inte i säkerhet.

Dagens kärnvapenarsenal motsvarar 146 000 Hiroshimabomber.