I början av september skrev vår redaktör Anne Seppänen i Läkartidningen att de anställda inom hälso- och sjukvården inte tycks få en fjärde coronavaccinering (1).

Hopp om att få en fanns och finns alltjämt. En del fick den föregående vaccineringen för ett år sedan.

I slutet av förra veckan noterades problemet också i etablerade medier (2). Vårdpersonalen kritiserade anonymt Institutet för hälsa och välfärd THL och efterlyste ”boosters” enligt svensk modell.

THL:s svar hade de redan läst i Läkartidningen (3).

För friska personer med normal hälsa försvagas inte skyddet mot corona så att en ny vaccinering vore nyttig, menade THL. Om man förutom en allvarlig sjukdom också vill hindra smittspridning effektivt borde vårdpersonalen vaccineras med några månaders mellanrum.

Tvisten gäller huruvida fjärde vaccineringar skulle ha en så stark effekt på smittspridningen att de vore värda sitt pris i form av färre sjukfrånvaron.

Påståendet att THL är emot nya boosters på grund av sin egen vaccinforskning fick debatten att gå på högvarv. För den som forskar i hybridimmunitet skulle boosters förstöra forskningsmaterialet.

Ilta-Sanomats källor var anonyma. Påståendet kan ses som ett osakligt påverkansförsök och en illvillig stickreplik. Det finns inga belägg för att THL:s egen forskning skulle påverka myndighetens rekommendationer.

Blotta misstanken är dock ett problem för THL.

Den egna forskningen får inte skyddas till priset av nationella intressen. Det ser inte bra ut att huvudforskaren bereder myndigheternas förslag till nationella expertgruppen för vaccinationsfrågor KRAR och fungerar som gruppens sekreterare.

THL nämnde Storbritannien, där den myndighet som utfärdar nationella rekommendationer också bedriver forskning.

Motiveringen haltar: varför har man då en vaccinationspraxis som strider mot de internationella exemplen? Finland är det enda EU-land som inte vaccinerar vårdpersonalen med en fjärde dos.

Det dröjde också innan THL:s generaldirektör förnekade påståendena. Bemötandet kom först efter omsorgsminister Krista Kiurus begäran.

Ett rappt genmäle skulle ha räckt: stämmer inte.

Något annat svar får inte finnas. Om THL handlar i strid med internationella riktlinjer måste det ske på hållbar grund. Besluten inom hälso- och sjukvården måste kunna styras enhetligt på basis av vetenskaplig kunskap. Tillförlitlighet är nyckelordet i THL:s hela verksamhet: riktlinjer och strategier ska vila på så solid grund att de inte berörs av enskilda åsikter då pandemianvisningar utfärdas.

De 81 infektionsläkarnas stöd till THL var viktig markering (4). En majoritet tycks stå bakom den nuvarande vaccinationslinjen; bra så.

Likväl ska det vara möjligt att diskutera THL:s markeringar.

Det är så vi har resonerat på Läkartidningen, och debattkulturen ska vara konstruktiv så att vårdpersonalen törs säga sin åsikt högt.

Om THL genom sina egna åtgärder sätter sin prestige på spel finns det en risk för att hela riksskeppet sätts i gungning. Då ligger felet inte hos dem som gungar. Vanliga medborgare ska kunna lita på experter och vetenskapligt belagd kunskap.

Förtroendet påverkas också av hur saker och ting ser ut.