I regeringens ramförhandlingar blev hälsan omkörd av besparingarna med enorm arsenal, men vad hälsoskatter beträffar fick vi ändå en hoppingivande signal. Skatten på choklad, tobak och läskedrycker stiger.

Längre än halvvägs nådde reformen dock inte.

Forskarna är oense om huruvida en godisskatt överhuvudtaget har några gynnsamma hälsoeffekter.

Enligt skatteprofessorn Tuomas Kosonen sänker skatten inte konsumtionen eftersom ersättande produkter saknas (1). Mikael Fogelholm, professor i näringsfysiologi, varnade för att en hälsoskatt kan vara skadlig för låginkomsttagarnas hälsa. Det är de hälsosamma produkterna som då sparas bort (2).

Påståendena vederlades av läkarvetenskapens företrädare, professor Pertti Mustajoki (3).

Omfattande undersökningar har enligt honom visat att skatter får låginkomsttagare att göra hälsosammare val – och effekten är rentav starkare än för höginkomsttagarna. Han refererade också till WHO:s studie i Ungern. Där fortsatte konsumtionen att sjunka tre år efter att godisskatten infördes.

Vare därmed hur som helst, hälsoskatten borde ha utvidgats till sockret – och graderats.

Med graderad skatt får konsumenten ett naturligt alternativ, samma produkt med mindre socker. Och eftersom skatten höjer också de lägsta priserna minskar totalkonsumtionen av sockerprodukter.

Att så är har redan visats i fråga om läskedrycker. De har delats in sex skatteklasser på basis av sockerhalten.

Viktigt är också hur industrin reagerar. En höjd plattskatt – såsom momsen – uppmuntrar inte industrin att ta fram nya produkter med lägre sockerhalt, än mindre att minska halten i de nuvarande.

Det viktigaste i nuläget är att regeringen inte nöjer sig enbart med dessa hälsoskatter. Vad som behövs är en omfattande hälsoskatt som berör socker, salt och dåliga fetter. Samtidigt bör sänkt skatt på hälsosamma livsmedel övervägas.

Att genomföra sådana skatter är tvivelsutan svårt. Men möjligt. Den obligatoriska informationen på förpackningarna är hos oss så omfattande att konsumenten lätt kan se halterna. Inte heller EU:s reglering hindrar en omfattande hälsoskatt.

För staten borde ekvationen således vara klar.

Skatt inbringar pengar. Med dem kan hälsovårdsutgifterna täckas. Befolkningens sjukdomsbörda minskar.

Win-win-win.

I Finland är 30 procent av kvinnorna och 27 procent av männen överviktiga. Fetman har enorm effekt förutom på hjärtat, blodkärlen och ämnesomsättningen även på stödorganen, vilket vårt vetenskapstema i detta nummer belyser.

Tidskrifterna Lancet och New England Journal of Medicine, som båda hör till världens främsta, har i sina ledare lyft fram fetma som ett centralt hälsoproblem i världen.

En av de lösningar de föreslår är sockerskatt.

Det gör också Läkartidningen.