I hälso- och sjukvårdens vardag blir många medicinska hjältar utan den erkänsla de förtjänar. I synnerhet forskarna. Utan deras arbete går den medicinska vetenskapen inte framåt.

Den amerikanska webbsajten Research.com listar de medicinska forskarna efter antalet referenser till deras publikationer. Den färskaste rankningen bygger på uppgifter till och med december ifjol (1).

Den framgångsrikaste finska medicinska forskaren enligt den rankningen är Jaakko Tuomilehto.

Tuomilehto är känd för sin forskning i levnadsvanornas hälsoeffekter och förebyggande av diabetes. År 2001 påvisade hans grupp att över hälften av alla personer med stor risk för diabetes typ 2 kunde undvika sjukdomen genom förändrade levnadsvanor. Rapporten är enligt Wikipedia den mest refererade medicinska forskningspublikationen i Finland.

Totalt har Tuomilehtos forskning 299 408 medicinska referenser.

I vetenskapens värld är Tuomilehto känd, men hur förhåller det sig utanför?

Den näst mest noterade är akademiker Kari Alitalo. En forskningsgrupp under hans ledning har upptäckt faktorer i lymfsystemet som kan ha stor betydelse för förebyggande av cancermetastaser.

På tredje plats kommer folkhälsoforskaren Veikko Salomaa. Han har forskat i hjärt- och kärlsjukdomar och hur de påverkas av metaboliska sjukdomar såsom diabetes och övervikt.

Sedan följer diabetesforskaren Markku Laakso och Jaakko Kaprio som bedriver forskning i genetisk epidemiologi.

Samtliga är födda på 1940- eller 1950-talet. Referenserna har samlats under en lång tid.

Av yngre forskare som är födda på 1960-talet är de mest refererade hjärtforskaren Olli Raitakari (1963), professorn i klinisk kemi Terho Lehtimäki (1964), genetikforskaren Markus Perola (1966) och professorn i klinisk fysiologi Mika Kähönen (1969). Några forskare födda på 1970-talet finns inte i täten.

Den mest refererade kvinnan är Hilkka Soininen på elfte plats. Hon forskar i minnessjukdomar.

De flesta högt placerade namnen är okända för den breda publiken, liksom även Tuomilehto.

Å andra sidan: varför skulle allmänheten behöva känna till dem?

Många forskare föredrar att arbeta i fred utan offentlig synlighet. Det är det forskning handlar om: långsiktigt arbete som är osynligt för yttervärlden.

Men för att samhället ska förstå vikten av att förbättra forskningens betingelser måste det inse dess värde. Forskarna arbetar för en bättre läkarvetenskap och hälsovård, men de blir utan finansiering om forskningens nytta och kvalitet inte synliggörs.

I medierna tenderar mycket dessutom att personifieras. Synlighet i offentligheten uppfattas som framgång.

Hjälteglorian appellerar särskilt till unga. En ung spetsforskare hungrar efter internationell och inhemsk prestige. De nya hjältarna bidrar till bättre vård och ger hopp mot obotliga sjukdomar.

För att de ska kunna förverkliga sina drömmar måste den medicinska forskningen få mer pengar. Låt oss lyfta fram vår tids hjältar.