992 osumaa

10.1.1992 Läkararbetslöshet snart en realitet

Läkarutbildningen i Finland ökade avsevärt då de två nya medicinska fakulteterna i Kuopio och Tammerfors inledde sin verksamhet år 1972. Redan under 60-talet hade utbildningsvolymen ökats genom möjligheten att med stöd av lån studera medicin också vid utländska fakulteter. Den här utvecklingen påverkades av folkhälsolagen som tillkom ungefär samtidigt och av den politiska enigheten om att kraftigt bygga ut primärvården. Under de två senaste decennierna har befolkningens tillgång till hälsotjänster utan tvivel förbättrats betydligt.

Taito Pekkarinen

Ledare 1-2/1992 Kommentteja

20.1.1992 Hälso- och sjukvårdens nya utmaningar

Det har nyligen förekommit en debatt i offentligheten om de finansieringsproblem som våra pensionssystem inom en snar framtid kommer att ställas inför då de s.k. stora årsklasserna närmar sig pensionsåldern. Mindre uppmärksamhet har däremot ägnats det faktum att i synnerhet det starkt växande antalet åldringar över 85 år i början av 2000-talet märkbart kommer att öka behovet av hälso- och sjukvård. Det är svårt att noggrant uppskatta hur mycket mera service av olika slag som kommer att behövas. Ingen tycks ännu ha vågat sig på några exakta prognoser.

Taito Pekkarinen

1.2.1992 Vårdtestamentet

Vård- eller livstestamentet är avsett för den människa som skriftligt vill förordna om sin vård för den händelse hon till följd av t.ex. en allvarlig sjukdom eller olycka, medvetslöshet eller ålderdomssvaghet inte förmår göra det då det gäller att inledas, fortsättas eller avbrytas en kortvarigt livsuppehållande behandling. Några sjukhus har tryckt färdiga blanketter för ändamålet. Postkontoren tillhandahåller Social- och hälsostyrelsens fomulär för ett vårdtestamente. Enligt uppgifter i pressen har också Republikens President skrivit sitt vårdtestamente.

Taito Pekkarinen

10.2.1992 Nyblivna läkare måste få arbete

Till följd av lågkonjunkturen minskas också personalen i hälso- och sjukvården. I den försämrade ekonomiska situationen sparar kommunerna bl.a. genom att gallra i den medicinska servicen. Vakanta läkartjänster besätts inte och nya tjänster inrättas inte i samma takt som tidigare. Alla OT-tjänster utnyttjas inte heller även om det skulle finnas gott om sökande. Under semesterperioderna anställs ett minimum av vikarier. Många medicine studerande får nu bittert erfara att det är betydligt svårare än tidigare eller t.o.m. helt omöjligt att få ett vikariat under ledigheterna. Konjunktunedgången och sparåtgärderna gör att läkarbristen håller på att förbytas i läkararbetslöshet.

Paula Vainiomäki

1.3.1992 Husläkarverksamheten utvidgas

Âr 1978 uttalade medicinalstyrelsens dåvarande generaldirektör Erkki Kivalo föresatsen att återinföra familjeläkaren i vårt land. Grundelementen i Kivalos familjeläkaride, kontinuitet i patient-läkarrelationen, läkarhjälp utan dröjsmål samt läkarens personliga ansvar för sin patient och för uppläggningen av sitt arbete har knappast föråldrats eftersom de alltid varit förenliga med befolkningens behov och god läkarverksamhet. Däremot har vi först nu, 15 år efter Kivalos tal, nått enighet om den praktiska verksamhetsmodellen eller om att införa ett husläkarsystem med befolkningsansvar i primärvården.

Taito Pekkarinen

10.3.1992 Renässans för hembiträdena

De franska skattebetalarna kan från och med i år i inkomstbeskattningen dra av hälften av lönen för ett av familjen anställt hembiträde, en chaufför eller kock. Edith Cressons regering räknar med att enskilda medborgare på det här sättet kan sysselsätta 100 000-150 000 människor som annars skulle vara arbetslösa. Samtidigt skulle problemen med svartjobbande hembiträden och andra familjeanställda minska. Man räknar med att tusentals människor, i synnerhet invandrare, har sådana jobb utan myndigheternas vetskap. Lönen för arbete av det här slaget ligger kring 4-5 000 mk i månaden.

Markku Äärimaa

10.4.1992 Organtransplantationer kostar, men lönar sig

Tack vare utvecklingen inom medicinen har allt fler goda behandlingsmetoder mot många tidigare obotliga sjukdomstillstånd blivit tillgängliga. De är emellertid ofta mycket resurskrävande och följaktligen dyra. Ett utmärkt exempel är organtransplantationer, en behandlingsform som utvecklades snabbt under 1980-talet. Allt bättre resultat har kunnat uppnås, främst tack vare förfinad immunsuppression, och allt fler patientkategorier har blivit behandlingsbara. Organtransplantationer har ofta kritiserats med motiveringen att de kostar mycket och endast gagnar relativt få. Självfallet är de mycket dyra, men relationen kostnad-nytta måste jämföras med priset för alternativa vårdformer.

Juhani Ahonen

Lääkäriliitto Fimnet Lääkärilehti Potilaanlaakarilehti Lääkäripäivät Lääkärikompassi Erikoisalani Lääkäri 2030