992 osumaa

Valet närmar sig

I höst väljs nya fullmäktige till Läkarförbundet. Fullmäktige är Läkarförbundets högsta beslutande organ och använder medlemskårens röster vid beslutsfattande inom förbundet. Fullmäktige väljs för tre år i taget och 60 medlemmar utses. Samtliga Läkarförbundets medlemmar kan kandidera och alla medlemmar är röstberättigade. Fullmäktige har som uppgift att godkänna Läkarförbundets verksamhetsplan och budget och deltar även när tjänstekollektivavtal skall godkännas. Andra uppgifter är att välja förbundsstyrelse och sköta ett flertal ärenden som är viktiga för verksamheten, såsom att bekräfta förbundets stadgar.

Timo Kaukonen

Ledare 25-26/2003 Kommentteja

De dyraste behandlingarna bör bekostas av staten

Debatten om en bättre administration av sjukvårdens utveckling på utgiftssidan - oftast gäller det besparingar - är ingenting typiskt för Finland, för i nästan alla västeuropeiska länder brottas man med samma problem. Också de grundläggande frågorna vid försök till problemlösning liknar varandra, även om fininställningar krävs utifrån särdragen i olika länders hälso- och sjukvård. Den förhärskande inriktningen vid utveckling av hälso- och sjukvården i Finland verkar vara centralisering: man tror att stora enheter har förmåga att lösa problem. Oavsett hur historien i framtiden skrivs om dessa frågor är en trend redan nu tydlig: enbart teknisk omgruppering av verksamheter leder inte till faktisk utveckling. Ett roulettspel av detta slag kan emellertid te sig som respektingivande administration.

Taito Pekkarinen

Ledare 30-32/2003 Kommentteja

Patientinformation i kliniska prövningar - är jag den slumpmässiga?

Det sista steget i evidensbaserad medicin är en randomiserad klinisk prövning. I Finland finns goda möjligheterna att utföra kliniska prövningar: vi har en stabil befolkning, tillförlitliga register och patienter som engagerar sig i uppföljningen. Finländska forskare har gott anseende ute i världen. Med hänsyn till befolkningsunderlaget produceras en ansenlig mängd prövningsrelaterade medicinska data som kan publiceras internationellt.

Päivi Hietanen

Gör inget stort nummer av det här

Goda interaktiva färdigheter har under de senaste decennierna uppfattats som ett allt viktigare inslag i läkarens yrkeskompetens. Interaktiv utbildning ingår i det obligatoriska kursprogrammet för medicine studerande och även för rutinerade läkare har kurser anordnats här hemma och utomlands. Begreppet livskvalitet införlivades från samhällsvetenskaperna till läkarvetenskapen för ett tjugotal år sedan. Vid beslut om behandlingsåtgärder eftersträvas god livskvalitet. Det talas mycket om att möta patienten som individ, att greppa hans sammantagna livssituation samt om psykiskt stöd som inslag i vården.

Päivi Hietanen

Citius, altius, fortius - om du vill

Finlands Läkarförbund grundades år 1910 för att bevaka läkarkårens intressen, utveckla hälso- och sjukvården i vårt land samt värna läkarnas etiska principer och sammanhållning. Dessförinnan hade varje läkare arbetat på egen hand inom sitt område. Den kejserliga statsmakten ville tillsammans med den nya riksdagen reglera utvecklingen av läkarnas arvoden och verksamhet. Då konstaterade våra kolleger att det bättre skulle främja den enskilde läkarens och även patienternas intressen om läkarna gick ihop och samarbetade i stället för att agera ensamma mot storfurstendömets förvaltningsmaskineri eller under dess befälsrätt. Läkarna ansåg vidare att det skulle gå lättare att styra utvecklingen om de kunde träda fram med en röst. Dessa sanningar äger fortfarande giltighet.

Heikki Pälve

Läkarförbundet som internationell aktör

Världsläkarförbundets (WMA, World Medical Association) generalförsamling sammanträder i Helsingfors 10-14 september. Närmare trehundra ledare för olika läkarförbund världen över kommer att delta. Förra gången WMA hade sitt sammanträde i Helsingfors var 1964. Man godkände då bland annat Helsingforsdeklarationen om patientens ställning och rättigheter, som fortfarande är kronjuvelen bland Världsläkarförbundets deklarationer. Deklarationen har därefter omarbetats i flera omgångar och ett ändringsförslag kommer att tas upp även vid detta möte.

Markku Äärimaa

Varför adlar arbetet inte människan?

I en undersökning (Kustaa Piha m.fl., s. 3679- 3683) som publiceras i detta nummer av Läkartidningen konstateras att sjukfrånvaron bland de anställda vid Helsingfors stad ökade signifikant under förra decenniet. Antalet långa sjukskrivningar växte med mer än 10 %. Av en tidigare studie, där man följde sjukfrånvaro bland sjukhuspersonal i två sjukvårdsdistrikt under åren 1996-1998, framgick att sjukligheten bland läkare hade ökat mer än bland annan sjukvårdspersonal. Hälsotillståndet bland anställda på sjukhus förefaller att under senare år ha försämrats så mycket att detta inte kan förklaras enbart utifrån att personalen åldras. Detta gör det nödvändigt att begrunda förändringar som inträffat i omständigheterna kring hälso- och sjukvården och som kan försämra personalens arbetsförmåga.

Päivi Hietanen

Psykiaterbrist - ett förbisett område i läkarbristens tidevarv

Frågan om huruvida i det Finland föreligger ett underskott av läkare eller läkarbrist har varit en av de mest brännande frågorna inom hälsopolitiken. I linje med det nationella hälsoprojektets rekommendationer bestämde statsrådet om en betydande ökning av antalet studieplatser vid de medicinska fakulteterna från 550 till 600 redan år 2002. Samma statsrådesbeslut riktade andra åtgärder mot framför allt bristen på allmänläkare vid landets hälsocentraler genom att bland annat förutsätta att den hälsocentralservice som ansluter till vidareutbildning inom primärvården förlängs till åtminstone ett halvår. För att undanröja bristen på läkare beslöt undervisningsministeriet att inleda examensinriktad fortbildning av sjukvårdare till läkare under hösten 2003.

Kari Pylkkänen

Det börjar brådska med förordningarna om vårdgarantin

Medborgarna har på basis av regeringens principbeslut säkerställd rätt att förmoda att ett system med vårdgaranti som förpliktar samhället att sörja för att patienter får läkarvård inom lagstadgade maximitider införs i Finland 1.1.2005. Gällande tidsgränserna har treregeln debatterats mest: tre dygn efter en första vårdkontakt skall patienten få träffa en primärvårdsläkare och för specialistbedömning gäller tre veckor. Behandling bör oavsett sin karaktär ges inom loppet av 3-6 månader räknat från remissdatum.

Taito Pekkarinen

Rösta under den kommande veckan - det är hög tid!

När den här tidningen når dig på fredag 31.10 har du en dryg vecka på dig innan din röstsedel i valet till vårt fullmäktige skall ha inkommit till Läkarförbundets kansli. Röstsedeln skall vara framme senast på måndag 10.11, så nu är det bara en vecka kvar att rösta. Efter valet är det förbundets nya fullmäktige som för läkarkårens talan under de kommande tre åren. Använd därför din rösträtt medan du fortfarande har tid att göra det.

Taito Pekkarinen

Lääkäriliitto Fimnet Lääkärilehti Potilaanlaakarilehti Lääkäripäivät Lääkärikompassi Erikoisalani Lääkäri 2030