992 osumaa

20.8.1992 HUCS-delegationen

Enligt lagen om Helsingfors universitetscentralsjukhus som trädde i kraft från början av fjolåret skall HUCS kommunalförbund, Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt och Helsingfors universitet grunda en delegation för att gemensamt dra upp riktlinjerna för den specialiserade sjukvården i Nylands län. Delegationen skall koordinera den specialiserade vården i länet med vårdinvesteringarna samt behandla frågor som gäller fördelning eller omdisponering av länets vårdresurser. Då lagen stiftades var det antagligen ganska oklart vad delegationens uppgifter skulle innebära i praktiken. Då delegationen inledde sitt arbete i maj 1991 kan i detta skede åtmistone en preliminär utvärdering göras av resultaten och av delegationens betydelse.

Taito Pekkarinen

1.9.1992 Ambulansläkartvisten i Helsingfors

Vid räddningverkets läkarenhet i Helsingfors företogs i somras en ändring av ambulansläkarnas arbetsordning så att de läkare som tidigare endast arbetat vid läkarenheten nu skulle verka under huvuddelen av sin ordinarie arbetstid vid Maria sjukhus jourpoliklinik. Resten av arbetstiden förläggs till ambulanssjukvården och resterande arbete utförs härefter som jour. Ambulansläkarna var emellertid oense med hälsovårdsverket om ändringarna vilket ledde till att fem läkare sade upp sig. Omläggningsplanerna framkallade dessutom en ovanligt livlig pressdebatt inte bara beträffande tvisten om tjänsternas utformning utan också om vilka konsekvenser omläggningen skulle få för akutvården i Helsingfors. Många besvär inlämndes om beslutet.

Keijo Kokkola

10.9.1992 Den offentliga förvaltningen och prioritering av hälsovårdstjänster

Kostnadsutvecklingen inom hälso- och sjukvårdssektorn väckte debatt redan på 1980-talet då man ifrågasatte den tillräckliga tillgången till allmänna medel. Den ekonomiska krisen i dagsläget har medfört allt livligare, närmast panikartade diskussioner. En läkare har inte längre möjlighet att bestämma sina patienters vård enbart utifrån medicinska skäl och med tanke på den enskilde individen: vid beslut om vårdens utformning måste han eller hon med hänsyn till kostnadssidan ta ansvar även för patienter som till följd av detta ställningstagande kanske riskerar att bli utan behandling.

Taito Pekkarinen

20.9.1992 Skräddarsydd efterutbildning

Varje läkare har sedan urminnes tider själv planerat och fått skaffa sig den utbildning han behövt. I praktiken innebär efterutbildningen för de flesta läkare att de mer eller mindre regelbundet läser facktidskrifter och går på kurser då och då. Den organiserade efterutbild-ningen har bestått av klinikmöten och konferenser på arbetsplatserna. Läkarna har då själva kunnat påverka valet av ämnen. Vid undervisningssjukhusen ingår klinikmötena i vidareutbildningen för specialistexamen.

Pentti Huovinen

Eriarvoisuus psykoosilääkkeiden korvattavuudessa aiheuttaa hoidollisia vaikeuksia

Viimeksi kuluneiden 40 vuoden aikana antipsykoottisten lääkkeiden käyttö on olennaisesti helpottanut psykoottisten potilaiden hoitoa. Kiistattomista eduistaan huolimatta perinteiset antipsykoottiset lääkeaineet ovat kuitenkin osin epätyydyttäviä. Täysin riittämätön hoidollinen vaste on todettavissa noin neljänneksellä potilaita, ja yli puolelle jää positiivisesta vasteesta huolimatta häiritseviä psykopatologisia oireita, jotka heikentävät heidän sosiaalista selviytymistään. Monet ns. positiiviset psykoosioireet häviävät toisinaan suhteellisen nopeastikin, mutta varsin usein etenkin pitkäaikaiselle skitsofrenialle tyypilliset negatiiviset oireet jäävät lääkityksestä huolimatta valitettavan usein ennalleen. Näitä negatiivisia oireita ovat esimerkiksi yleisen aktiviteetin heikkeneminen, toimintamotivaation puute, sosiaalinen vetäytyminen, intellektuaalinen hitaus, puheen ja ajatuksen assosiatiivinen köyhyys ja sekä tunne- että affektielämän latistuminen. Lisäksi karkeasti arvioiden noin puolella potilaista ilmenee neuroleptien indusoimia haitallisia sivuvaikutuksia.

Ranan Rimón, Raimo Salokangas

Bättre fortbildningsmöjligheter för läkarna - ett livsvillkor för vården

Läkardagarna 2002 är det mest betydande och största evenemanget för medicinsk fortbildning i Finland. Fortbildningen är nu aktuell på många sätt. Tre finländska läkarorganisationer har beslutat inrätta ett kvalitetsråd för läkares kompetensutveckling och rådets verksamhet inleds i början av år 2002. Fortbildningsfrågorna är även centrala i det pågående nationella projektet för hälso- och sjukvården. Fortbildningen behövs för läkarna ska kunna upprätthålla och utveckla sitt yrkeskunnande och är ett väsentligt inslag i en god arbetsmiljö. De viktigaste problemen är bristen på medel för fortbildning och läkarnas otillräckliga möjligheter att delta i kurser och utbildningsevenemang.

Hannu Halila, Heikki Pälve

Nya behandlingsrekommendationer för effektivare vård vid barn- och ungdomsdiabetes

Incidensen av juvenil diabetes är i Finland störst i världen och i vårt land lider uppskattningsvis 30000 personer av sjukdomen. I betänkandet från statens diabeteskommitté 1976 gjordes det första försöket att nationellt organisera behandlingen av barn- och ungdomsdiabetes (1). Sedan dess har Diabetesförbundet publicerat sammanlagt 11 behandlingsrekommendationer gällande diabetes och dessutom har regionala diabetesgrupper i centralsjukhusdistrikten avfattat behandlingsanvisningar för lokalt bruk.

Timo Sane

Bra syn och säker på handen

En sjuksköterska med dessa grundläggande egenskaper kunde - som omsorgsminister Osmo Soininvaara formulerade sig vid Läkardagarnas invigning - sköta åtminstone en del av de ingrepp som i dag hör till läkarnas uppgifter. Onekligen hade ministern glimten i ögat då han berörde den här saken i sitt tal. Frågan förefaller dock viktig för vår minister eftersom han tog upp den redan förra våren i samband med läkarstrejken och nu återvände till den i ett så här prestigefyllt sammanhang. Arbetsfördelningen mellan läkare och sköterskor är givetvis inte tabu och tål väl att diskuteras om den anses problematisk.

Taito Pekkarinen

Över 70 nya idéer i nationella hälsoprojektet

Utredarna i statsrådets nationella framtidsprojekt för hälso- och sjukvården har lämnat sina rapporter till projektets ledningsgrupp. Under kanslichef Markku Lehtos ledning ska gruppen nu vaska fram de slutliga guldkornen ur detta material före medlet av mars. Problemet för ledningsgruppen är att det finns så många idéer att välja på; de fem mellanrapporterna lägger fram hela 74 olika förslag på skiftande nivåer.

Taito Pekkarinen

Lääkäriliitto Fimnet Lääkärilehti Potilaanlaakarilehti Lääkäripäivät Lääkärikompassi Erikoisalani Lääkäri 2030