Vårdens framtidsprojekt spränger inte banken!

En av utredargrupperna inom hälso- och sjukvårdens framtidsprojekt hade till uppgift att svara på frågan hur mycket pengar vården behöver nu och under de närmaste åren, hur en stabil finansiering ska tryggas och hur statsandelssystemet borde utvecklas för att på bästa sätt stöda vårdsystemet. Denna delrapport har sammanställts av generaldirektör Jussi Huttunen som också fungerar som utredningsman för projektet i sin helhet.

Taito Pekkarinen

Rätt arbete för rätt antal kompetenta yrkespersoner inom hälso- och sjukvården

Förslagen från arbetsgrupperna inom hälso- och sjukvårdens framtidsprojekt har varit föremål för bedömning under en månads tid. Beroende på hur man räknar är det meningen att projektets ledningsgrupp ur drygt hundra förslag skall vaska fram ett litet antal som presenteras vid ett konsensusseminarium 9.4.2002. Bland förslagen från de fem arbetsgrupperna fokuserar de centrala obetingat på hälso- och sjukvårdens finansiering. Att man såsom föreslagits beviljas ett tillskott på 3,5 % per år under innevarande decennium är en absolut förutsättning för att kunna gå vidare med alla andra projekt. Rektor Matti Uusitupas och hälsodirektör Riitta Simoilas rapport om behovet av arbetskraft och inbördes arbetsfördelning, utveckling av arbetsmiljön och anordnande av kompetenshöjande utbildning innehåller ett stort antal förslag till utveckling. Arbetsgruppens tema löper som en röd tråd genom hela hälsoprojektet. Även om man kan säkra finansiering och servicens uppläggning är systemet värdelöst utan kompetent personal som trivs med sitt arbete.

Hannu Halila

Effektiverar programarbete hälso- och sjukvårdsverksamheten?

Speciellt hänförda är inte ställningstagandena i de tre tidigare ledare som behandlar förslag från delprojekten inom det nationella projektet för hälso- och sjukvården. Något undantag utgör inte heller den fjärde mellanrapporten med uppgift att dryfta arbetsfördelningen och utvecklandet av samarbetet mellan hälso- och sjukvårdens olika aktörer, förbättringar i fråga om tillgångligheten i vården, dess kvalitet och effektivitet och rättvisan inom vården. Utredningsmännen förefaller nog tillsammans med sin stödgrupp ha arbetat flitigt kring sitt tema - bl.a. har man hört ett respektingivande antal sakkunniga - men alla ansträngningar till trots har resultatet av arbetet, dvs. förslagen att utveckla problemfältet, blivit synnerligen andefattiga.

Taito Pekkarinen

Kort sagt

Inom ramen för hälso- och sjukvårdens framtidsprojekt hade det femte utredarparet och deras stödgrupp till uppgift att komma med förslag till samordnad vårdpraxis och bättre tillgänglighet i vården samt till utvärdering av nya undersöknings- och behandlingsmetoder. Arbetsgruppens rapport är rekordartat kort och förslagen får rum på tre maskinskrivna sidor.

Taito Pekkarinen

Behovet att utfärda läkarintyg bör diskuteras även i Finland

Tony Blairs kabinett har i England framlagt ett förslag som omfattar 36 sidor och syftar till att gallra i allmänläkarnas pappersarbete för att dessa ska kunna ägna mer tid åt sina patienter. Genom att sätta planen i verket räknar man med att årligen spara in sju miljoner läkarbesök och 750 000 arbetstimmar.

Arto Vehviläinen

Allmänläkarna och fortbildningens blandade karameller

Läkarorganisationerna har nyligen grundat ett gemensamt kvalitetsråd för den medicinska fortbildningen. Rådet har bl.a. till uppgift att göra upp bedömningskriterier för fortbildningen som ska hjälpa läkare och arbetsgivare att bedöma olika kursers kvalitet och nytta. Detta är mer än nödvändigt eftersom allmänläkarna har ett närapå obegränsat behov av fortbildning. Kunskaperna föråldras i allt snabbare takt och detta stressar både läkarna och de ansvarskännande arbetsgivare som verkligen försöker beakta sina anställdas utbildningsbehov.

Helena Kemppinen

Hälso- och sjukvårdsdebatten i riksdagen

Centerns riksdagsgrupp framförde nyligen en interpellation om medborgarnas rätt att få läkarvård. Interpellanterna hävdade att den offentliga vården hamnat i en kris som kontinuerligt förvärras och anförde som exempel att bristen på läkare är skriande, att köerna till specialiserad vård är orimligt långa och att hälsostationer tillfälligt tvingats stänga. Rätten till läkarundersökning och -vård förverkligas inte på det sätt som avses i lagstiftningen.

Taito Pekkarinen

Värdering av hälso- och sjukvårdens genomslagskraft

I det motsatsförhållande som råder mellan å ena sidan förbättrade möjligheter till utredning och behandling inom hälso- och sjukvården och å andra sidan patientens önskan att få vård, samtidigt som resurserna inom sjukvården krymper, accentueras behovet av att tillämpa undersöknings- och behandlingsmetoder med dokumenterad effekt. Beslutsfattare som företräder politiker och sakkunniga behöver, liksom även patienterna, få tillförlitlig information om vårdens effektivitet. Tillgången till denna kunskap blir hela tiden bättre. Information om kostnadseffektivitet måste sammankopplas resursbedömning och ges utifrån värdenormer. För beslut som ur ett mänskligt, socialt och ekonomiskt perspektiv är förnuftiga behövs en helhetssyn av detta slag.

Lauri Nuutinen

Regeringen skrev ut framtidsprojektets optioner

Landets regering fattade 11.4.2002 ett principbeslut om tryggandet av en fungerande hälso- och sjukvård. Här sammanfattas de viktigaste resultaten av framtidsprojektet. De utvecklingslinjer som landets politiska ledning meddelar att man förbinder sig till, har skrivits ut i principbeslutet. Allt annat som skrivits eller sagts i frågan är mera eller mindre lätt beredningsmaterial för detta beslut.

Taito Pekkarinen

Tvingas primärvårdsläkarna byta yrkesidentitet?

För nästan exakt 32 år sedan trädde folkhälsolagen i kraft och utplånade då kommunalläkarinstitutionen i vårt land. Av kommunalläkarna har folk vanligen positiva minnen.

Taito Pekkarinen