992 osumaa

Ny gratisservice för medlemmarna, @fimnet.fi

Fennomed, ett bolag som ägs av Finlands Läkarförbund har redan flera år erbjudit förbundets medlemmar praktiska tjänster. När det gäller att utveckla elektroniska tjänster för medlemmarna har Finlands Läkarförbund varit den obestridliga föregångaren bland Finlands fackförbund. På detta område går dess också globalt sett långa historia tillbaka till 1989, då förbundet tog i bruk ett eget e-postsystem. Hos oss var det en ny företeelse och förbundet måste därför konstruera e-postprogrammet själv. Vid slutet av det första året var antalet användar-id 150, i dag är det uppe i 45 000 och systemet används årligen av över 12 000 personer. Varje dag kopplar över 1 000 personer upp sig till Internet och går in på läkarnas diskussionsfora med sina FiMnet-id. Antalet dagliga besök är 3 400 och sidorna laddas dagligen ned 31 000 gånger!

Heikki Pälve

Ledare 18-19/2002 Kommentteja

Ny hälsopolitik - men den psykiska hälsan?

Det nationella projektet för att säkra hälso- och sjukvårdens framtid samt det principbeslut som statsrådet fattat i detta hänseende har tillsvidare utvärderats mycket lite ur mentalhygienisk synvinkel. Beslutet att principiellt öka de finansiella resurserna låter lovande även med tanke på service inom psykvården. Vikten av profylax och rehabilitering förtjänar att framhållas. Förslagen att rationalisera administrationen är förnuftiga, även om de inte är alltför omfattande. Det är nödvändigt att förbättra personalutbildningen och behovet av fler utbildningsplatser förefaller oundvikligt, men detta ställer stora krav på utveckling av själva undervisningen. Om en vårdgaranti säkras kommer det att öka vårdens tillgänglighet, men endast förutsatt att behovet identifieras och kan konfronteras.

Johannes Lehtonen, Kari Pylkkänen

Läkarstöd för rökavvänjning

Finlands Läkarförbunds fullmäktige riktade vid sitt vårmöte uppmärksamheten på det faktum att rökning fortfarande förekommer allmänt och att rökning påverkar både dödlighet och sjukdomsincidens. Särskilt bekymmersamt ansåg fullmäktige det vara att så många ungdomar röker. Var femte ungdom börjar röka innan han eller hon fyllt femton år. Det är oroväckande eftersom vi vet att nikotin snabbt framkallar ett kraftigt beroende.

Klas Winell

Vårdgarantin

Vår grundlag förklarar högtidligt att det allmänna enligt vad som närmare bestäms genom lag ska tillförsäkra var och en tillräckliga social- hälsovårds- och sjukvårdstjänster samt främja befolkningens hälsa. Lagtexten syftar till att säkra varje medborgares rätt till grundläggande social trygghet och förpliktar till att finska medborgare får sina hälsotjänster enligt vedertagna förvaltningsrättsliga principer, av vilka jämlikhet är en av de viktigaste. I princip är det är en grundläggande medborgarrättighet att vården är tillgänglig, av god kvalitet och att det råder en enhetlig vårdpraxis.

Taito Pekkarinen

Nya marknadsföringsregler för läkare

Läkarförbundets styrelse godkände år 1985 regler för annonsering gällande läkare och läkartjänster. Reglerna har sedan dess reviderats tre gånger, senast år 1997. Annonseringen för läkare och läkartjänster har emellertid fortlöpande kraftigt ökat och antagit drag som har föranlett en ny översyn av reglernas ändamålsenlighet. Det grundläggande arbetet utfördes av förtroenderådets arbetsgrupp med professor Pär Slätis som ordförande. Arbetsgruppens framställning utvärderades av förtroenderådet som lämnade sitt förslag till förbundets styrelse. Läkarförbundets styrelse godkände de nya marknadsföringsreglerna för läkare och läkartjänster vid sitt möte den 13 juni.

Markku Äärimaa

Ledare 25-26/2002 Kommentteja

Preventiv medicin - ett hot mot det traditionella läkararbetet?

Läkarvetenskapens möjligheter att påverka riskfaktorer för sjukdomar hos friska individer har förbättrats. Samtidigt tenderar klyftan att växa mellan de finansiella resurser som samhället investerar i hälso- och sjukvård och det läkekonsten kan erbjuda. Enskilda läkare förväntas styra de begränsade resurserna mot uttalat kostnadseffektiva behandlingar och patienter som blir hjälpta av vården. Läkarnas arbete börjar, beroende på utgångsläget, allt mer påminna om det arbete som en finansieringsrådgivare respektive en portvakt utför.

Juhani Airaksinen

Ledare 27-29/2002 Kommentteja

Ett samlat grepp kräver satsningar

I denna tidning publiceras två hälsopolitiska studier (1,2) och den aktuella frågeställningen överensstämmer väl med den dragkamp som förs och som gäller bemästring av kostnaderna för hälso- och sjukvården. Studierna fokuserar på att mer övergripande redovisa de kostnader som måste bestridas av den offentliga förvaltningen än när enbart sjukhusens fakturering granskas. Av registreringsekniska medtogs i kalkylen utöver kostnaderna för vård på sjukhus endast den sjukdagpenning som utbetalats till följd av sjukdom före vården och även efteråt, med andra ord endast en bland sjukdomsrelaterade utgiftsposter. Men resultaten från även en så här begränsad utredning kastar nytt ljus över diskussionen om krav på besparingar inom den specialiserade sjukvården. Utredningen tog fasta på kostnader som framkallas av ett tiotal mycket vanliga sjukdomar som kräver sluten vård runt om i landet. I motsats till den allmänna uppfattningen var kostnaderna för diagnosrelaterad vård på sjukhus väsentligt lägre än den sjukpenning som Folkpensionsanstalten betalade både före slutenvården och efteråt och som dessutom uppvisade ansenliga regionala variationer. Observationen att sjukdomar som inte är särskilt kostnadskrävande berättigar till sjukpenning som dels varierar avsevärt, dels utbetalas under lång tid måste uppfattas som i det närmaste alarmerande. Den bistra sanningen är att de offentliga utgifterna inte har granskats tillräckligt övergripande; i en strävan att förbättra kostnadseffektiviteten har man utvecklat olika och av varandra oberoende delar av hälsoskyddet. Vi tycks alltså inte kunna väga samman de totala kostnaderna för sjukdom som belastar samhället ens när frågeställningen helt enkelt gäller priset för den arbetsföre individens slutna vård och den sjukpenning han uppbär. Om omsorg om barn och åldringar samt andra kostnader som drabbar socialväsendet och öppenvården medtas i kalkylen kan utvecklingen med fog anses ske i full frihet. Undersökningarna tillför ett antal tydliga signaler till den aktuella debatten.

Taito Pekkarinen

Ledare 30-32/2002 Kommentteja

Hälso- och sjukvårdens satsningar ger utdelning

När detta skrivs skärskådas i media det nyhetsstoff som nästa års budget utgör, som finansministeriet har gett offentlighet och som knappast är särskilt upphetsande eftersom man inte avser att infria de förväntningar som ställdes i utsikt när det nationella hälsoprojektet ännu var i sin fulla kraft. Olika ministerier försöker dock fortfarande mjölka ännu något lite till sina respektive administrativa områden i syfte att till medborgarna signalera om det viktiga i just sin existens.

Taito Pekkarinen

Tvivelaktiga metoder vid jakt på kostnader

Hos social- och hälsovårdsministeriet förbereds stadganden för att möjliggöra generisk substitution. Frågeställningen dök upp i offentligheten i anslutning till beredning av statens tilläggsbudget, när man från ministerhåll presenterade metoden som ett slags trollkonst för att finansiera en förlängd pappaledighet. Även Läkarförbundets representanter kallades i mitten av juni till ministeriet för att svara på frågan om hur generisk substitution kan genomföras. Man ville inte ha någon diskussion om huruvida byte av läkemedel på detta sätt är motiverat eller hurudana konsekvenser förfarandet kan komma att ha. Nu konstateras kortfattat i ministeriets budgetproposition att man för riksdagen kommer att göra en framställning om ändring av läkemedelslagen och sjukförsäkringslagen i syfte att bromsa ökningen av läkemedelskostnaderna. Målet med detta är att spara 15 miljoner euro, vilket motsvarar knappt två procent av utbetalda läkemedelsersättningar.

Santero Kujala

Helgar ändamålet medlen när läkemedelkostnaderna skall minskas?

Kostnaderna för läkemedel har under senare år stigit kraftigt och nu görs försök att med alla medel minska dem. Det vore dock önskvärt att metoderna öppet diskuterades och att beslut fattades i demokratisk anda genom att jämka ihop de åsikter som olika parter representerar. I Finlands Läkartidning 34/2002 redovisades en satsning för förnyande av läkemedelslagen som endast få har varit informerade om. De sparmetoder som föreslås och med ilfart skall sättas verket ansågs i ledaren vara ifrågasatta.

Erkka Syvälahti

Lääkäriliitto Fimnet Lääkärilehti Potilaanlaakarilehti Lääkäripäivät Lääkärikompassi Erikoisalani Lääkäri 2030