992 osumaa

Slagkraftigare uppföljning av körförmåga

Det finns sjukdomar som medför en uppenbar trafikfara men ofta kan risken elimineras med insatser från hälso- och sjukvården. Nuvarande praxis som baserar sig på lagstadgade läkarkontroller för bedömning av individens körförmåga utgör en belastning för hälso- och sjukvården samtidigt som detta arbete inte ger motsvarande resultat. Hälsoproblem som har skadliga effekter på körförmågan framkommer inte alltid vid en kort rutinkontroll, i synnerhet inte om patienten vill ha ett intyg som styrker körförmågan och läkaren inte känner vederbörande sedan tidigare.

Terhi Hermanson

Folket tar nog sitt förnuft till fånga... Strejken på ledarplats

Läkarstrejken utvecklades till ett betydande massmedialt evenemang. Hos Läkarförbundet gjordes uppföljning av attitydklimatets utveckling genom att tidningsurklipp - omkring tusen varje månad - analyserades. Merparten av artiklarna förhöll sig neutralt eller positivt till strejken. En undersökning som Taloustutkimus lät utföra under strejken visade att 62 % av intervjupersonerna ansåg strejken vara berättigad, 30 % ansåg att den inte var det och 8 % av dem som svarade kunde inte ta ställning.

Heikki Pälve, Markku Äärimaa

Lagligheten hos skilda köer för de enskilda kommunerna

Finansieringsproblemen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) har under de senaste veckorna fått stor publicitet i medierna. Frågan om skilda köer för de enskilda kommunerna har också blivit föremål för diskussion. Enligt Finlands grundlag skall det allmänna, enligt vad som närmare bestäms genom lag, tillförsäkra var och en tillräckliga social-, hälsovårds-, och sjukvårdstjänster samt främja befolkningens hälsa. Enligt samma lag skall alla medborgare vara likställda inför lagen. Vid sidan om den finansieringsdiskussion som förs om HUS, tillkommer ytterligare bedömningen av lagligheten hos ett sådant förfarande. Kan skilda köer för de enskilda kommunerna tillåtas uppstå i det finska sjukhussystemet, dvs. en konstellation där patienten erhåller vård utgående från i vilken utsträckning hans eller hennes hemkommun har beslutat köpa sjukvårdsservice.

Ilkka Kauppinen

Skall föreskrifterna om klientavgifter inom hälso- och sjukvården motsvara förutsättningarna under detta millenium?

Västra Finlands länsstyrelse har ingripit i praxis hos ett antal kommuner att ge vårdbehövande patienter betalningsförbindelser som kan användas inom den privata sektorn. Beloppet motsvarade i de aktuella fallen den summa som sjukvårdsdistriktet debiterade av kommunen för given vård. Patienterna skulle stå för skillnaden mellan betalningsförbindelsens belopp och priset för den privata vården. Summan kan bli högre än vad som förutsätts i förordningen om klientavgifter inom hälso- och sjukvården, alltså den sjukhusavgift som erläggs av den vårdsökande.

Taito Pekkarinen

Är länsstyrelserna i färd med att förtydliga sin hälsopolitiska profil?

Det har hävdats att länsstyrelsernas betydelse inom Finlands hälso- och sjukvård nästan helt upphörde i början av 1990-talet när statsandelarna omvandlades till beräkning på kalkylmässiga grunder och tilldelades kommunerna direkt. Den byråkrati som uppkom i samband med den riksomfattande femårsplaneringen som organiserades för den specialiserade sjukvården och folkhälsoarbetet samt projektinriktad utbetalning av statsbidrag till såväl kommunernas primärvård som sjukvårdsdistrikten garanterade att det fanns tillräckligt att syssla med i de då cirka ett dussin social- och hälsovårdsavdelningar vid länsstyrelserna.

Taito Pekkarinen

Den medicinska räddningsaktionen var framgångsrik

En vanlig fredagskväll 11/10 klockan 19.36 inträffade en explosion i köpcentret Myyrmanni. Ett uppskakande dåd, begånget av en ung person. Explosionen föranledde fullt pådrag från räddningstjänsten och sjukvården - det gällde att fastställa dödsfall på olycksplatsen, göra en situationsbedömning av sammanlagt 63 skadade, se till att de som skadats var i sådant skick att de kunde förflyttas samt att överföra dem till sjukhus för fortsatt vård. Det förefaller som om de medicinska vårdansvariga hade bästa möjliga framgång i sin akuta och svåra uppgift.

Taito Pekkarinen

Utvecklingscentralen för läkemedelsbehandling - en utmärkt idé!

För närvarande har riksdagen en proposition under behandling, där regeringen föreslår att det inrättas en utvecklingscentral för läkemedelsbehandling. Centralen skall vara knuten till Läkemedelsverket. Det innebär samtidigt att programmet Rohto (rationell läkemedelsbehandling) får organiserade former och officiell status när lagförslaget godkänns och centralen blir statsfinansierad. Programmet har funnits sedan 1998 och engagerat de viktigaste aktörerna inom läkemedelsområdet. Utvecklingscentralen för läkemedelsbehandling skall ta fram och sprida information om läkemedel, komma med rekommendationer, tillhandahålla rådgivning och ordna decentraliserad utbildning. Tack vare lagförslaget införlivas programmet Rohto inom en organiserad ram. Förslaget har nästan uteslutande fått positiva omdömen, vilket är sällsynt när det gäller reformer inom social- och hälsovården.

Taito Pekkarinen

Rökförbud i Seinäjoki

På basis av tidningsuppgifter har styrelsen vid Södra Österbottens sjukvårdsdistrikt beslutat att införa totalt rökförbud på sjukhuset. Sjukhusets personal får inte röka under arbetstid, där även kaffepauser och lunchrast inräknas, inte på sjukhuset och inte inom sjukhusområdet. Beslutet gäller inte patienternas rökvanor. Enligt uppgift från sjukhuset finns det några enstaka rökrum för patienter, men huvudsakligen får åtminstone de som ligger på avdelningar för somatiska sjukdomar bara röka antingen på balkonger eller utomhus. Jämförbara beslut om att begränsa rökandet har fattats även på några andra sjukhus i vårt land.

Taito Pekkarinen

Läkartidningen är dokumenterat läkarnas viktigaste informationskälla

I tidningar som riktar sig till läkare har, otvivelaktigt av konkurrensskäl, opinionsundersökningar som framställts med hjälp av varierande hemsnickrade metoder redovisats under de senaste åren och samma mönster återkommer: den tidning som låtit utföra enkäten i fråga framställer sig som läkarkårens populäraste publikation. Läkartidningen konstaterar på basis av sin enkät att varje finländsk läkare läser Finlands Läkartidning samt att över 80 % anser att Läkartidningen är viktig för att vidmakthålla såväl kunskaper och yrkeskompetens. Ingen annan publikation i vårt land kan mäta sig med denna siffra. Slutsatsen baseras på en undersökning som beskrivs närmare på sidorna 4634-4635 i denna tidning. Den utfördes av Otantatutkimus Oy i oktober 2002 och sammanlagt 453 läkare intervjuades.

Taito Pekkarinen

Lääkäriliitto Fimnet Lääkärilehti Potilaanlaakarilehti Lääkäripäivät Lääkärikompassi Erikoisalani Lääkäri 2030