992 osumaa

FPA:s intressen som finansiär av hälsotrygghet

Folkpensionsanstalten är en aktiv aktör när det gäller att stödja och finansiera hälso- och sjukvård. Sjukförsäkringen kommer emot framför allt vid konsumtion av behandlingar och utredningar i privat regi medan ersättning för läkemedel och resor beviljas även dem som blivit delaktiga av offentliga sjukvårdstjänster. I detta hänseende minskar sjukförsäkringen avsevärt den övriga hälso- och sjukvårdens utgiftssumma. Sjukförsäkringen ersatte år 2000 de sammantagna kostnaderna för hälso- och sjukvård med cirka 15 procent.

Jarma Huuhtanen

Processa om vårdgarantin?

Recessionsåren under 1990-talet tvingade oss att fundera över hälso- och sjukvårdens kvalitet, volym och kostnader. Termer som utgiftstak, tvångssparande och budgetnedskärningar blev allmänt bekanta. De kommunala beslutsfattarna blev kanske till sin förvåning tvungna att prioritera mellan olika samhällsvärden. Efter att stränga ramar för budgeternas utgiftssida slagits fast återstod endast ledsamma alternativ som att minska skolundervisningen genom att tvångspermittera lärare, att dra in på sjukvård och barndagvård och att avstå från byggnadsprojekt eller skjuta upp dem samt att investera mindre. Alternativet hade varit ökad upplåning, skuldsättning av kommunerna och slutligen risk för bankrutt. Dessutom satte gällande lagar och förordningar sina gränser för vilka sparåtgärder som kunde genomföras och vilka inte.

Ranan Rimón

Stafettläkarna - ett överdrivet hot?

På 1960-talet grundades flera gruppläkarmottagningar i vårt land som komplement till den traditionella offentliga vårdsektorn och de enskilda privatläkarmottagningarna. Nätverket av läkarcentraler byggdes småningom ut och de finns numera i så gott som alla viktiga tätorter. Av de omkring 5 000 läkare som tar emot patienter vid läkarcentralerna är de flesta fortfarande yrkesutövare medan inte mer än ett hundratal läkare är anställda vid centralerna, i första hand som företagsläkare. De yrkesutövningsföretag som erbjuder privatpraktiker sina tjänster har funnits på marknaden kring tio år.

Taito Pekkarinen

Nya etiska regler för biomedicinsk forskning

Council for International Organizations of Medical Sciences, CIOMS (Rådet för de medicinska vetenskapernas internationella organisationer) som är knutet till WHO har publicerat reviderade etiska regler som gäller kliniska forskare. De publicerades första gången 1982 och uppdaterades 1993. De reviderade reglerna var under ledning av CIOMS och i samarbete med bland annat WHO och World Medical Association (WMA) föremål för omarbetning i det internationella forskarsamhället under nästan fyra års tid.

Juhana E. Idänpään-Heikkilä

Ställningstagande av riksdagens justitieombudsman

Riksdagens justitieombudsman Riitta-Leena Paunio har svarat på den nyländske riksdagsledamoten Eero Akaan-Penttiläs klagomål från februari 2000 där kritik anförs mot organisationen av den specialiserade sjukvården inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. I klagomålet bad man bland annat justitieombudsmannen klarlägga om de grundläggande rättigheter för patienter som stadgas i lagen är tryggade inom HNS:s område med hänsyn till att kommunerna hävdas underbudgetera den specialiserade sjukvården. En fråga av samma slag har sedermera väckts även i striden mellan Nylands länsstyrelse och HNS. I detta fall ombeds justitiekanslern av HNS att göra en lagenlig tolkning av länsstyrelsens beslut varmed länsstyrelsen fann besparingsbesluten som HNS fattade i början av hösten vara olagliga. Knäckfrågan gäller ansvaret och förpliktelserna för samkommunerna eller sjukvårdsdistrikten respektive kommunerna när det gäller att organisera service inom den specialiserade sjukvården. Fastän frågan nu har utretts vad gäller HNS har den utan tvivel riksomfattande innebörd.

Taito Pekkarinen

Friskvårdspolitik i vågskålen

En expertgrupp vid Världshälsoorganisationens regionkontor i Europa har utvärderat Finlands friskvårdspolitik under 1990-talet. Programmet Hälsa 2015, landets utomordentliga sjukdomsrelaterade program och kapabla forsknings-institut samt en kunnig administration av folkhälsopolitiken får ampla lovord av arbetsgruppen. Förbättringar som krävs i första hand är att social- och hälsovårdsministeriet samt folkhälsodelegationen får en starkare ställning, att kommunerna får mer kunskap samt ökad resursutveckling inom området hälsofrämjande insatser samt att datasystem utvecklas i syfte att främja hälsa.

Harri Vertio

Ledare 51-52/2002 Kommentteja

Från fortbildning till kompetensutveckling

Under det gångna året har fortbildning av läkare aktualiserats i olika sammanhang. I februari 2002 grundade de nationella läkarorganisationerna Rådet för utvärdering av läkares kompetensutveckling. Inom ramen för det nationella hälsoprojektet uppmärksammades i april 2002 betydelsen av fortbildning, som även har kommit att spela stor roll vid rekrytering och har blivit en faktor värd att uppmärksammas när trivsel på arbetsplatsen diskuteras och den offentliga sektorn konkurrerar om läkararbetskraft.

Hannu Halila

Kannstöperier om läkemedel

Läkemedelsförordningarna reviderades upprepade gånger i fjol. Utgångspunkterna varierade och var ibland tekniska, ibland ideologiska, ibland inhemska, ibland utländska. Till följd av en del av dessa förändringar begränsades priskonkurrensen, medan andra hävdades syfta till att uttryckligen åstadkomma en konkurrenssituation. På det hela taget framtonar en lite suddig bild även för den som följt förloppet på närmare håll.

Santero Kujala

Tio år med patienträttigheter, vad har förändrats?

Regeringen gjorde i augusti 1992 en framställning om en lag gällande patientens ställning och rättigheter och den trädde i kraft i mars 1993. Enligt lagen har varje person som är varaktigt bosatt i Finland rätt utan diskriminering inom ramen för de resurser som hälso- och sjukvården vid tillfället har till sitt förfogande få sådan hälso- och sjukvård som hans hälsotillstånd påkallar. Vårt land var en föregångare; lagen var den första i sitt slag i världen. Situationen inom hälsovården är ett hett debattämne överhuvudtaget och lagen om patientens rättigheter har otvivelaktigt varit politiskt attraktiv när förbättringar ställs i utsikt för de röstande. Idag finns motsvarande lagar i de flesta europeiska länder. I Norden är Sverige det enda undantaget från regeln; där finns ingen särskild lag, men dock andra föreskrifter som stadgar om patientens ställning.

Markku Äärimaa

Lääkäriliitto Fimnet Lääkärilehti Potilaanlaakarilehti Lääkäripäivät Lääkärikompassi Erikoisalani Lääkäri 2030