Ut ur kommunfängelset

Grundlagen stipulerar att medborgarna skall garanteras tillräckliga hälsovårds- och sjukvårdstjänster. Vidare ingår det enligt lagen i en kommuns hälsovårdsansvar att sörja för primärvården, antingen ensam eller genom att bilda kommunförbund, och för den specialiserade sjukvården genom att ingå i ett sjukvårdsdistrikt. Enligt patientlagen har patienten rätt till vård utan särbehandling.

Heikki Pälve

Grundlagen förpliktar även inom hälsovården

Lagar är resultat av värdeprioriteringar från en majoritet i samhället och av ställningstaganden hos det politiska flertal som hörsammar dem. Finlands grundlag anses allmänt vara bra genom sin strävan att säkra jämlikhet mellan medborgarna inom olika samhällssektorer. Redan i grundlagen föreskriver Finlands lag att kärnkommuner obetingat är skyldiga att trygga en ändamålsenlig hälso- och sjukvård för alla landets invånare.

Ranan Rimón

Europeiskt samarbete gagnar sällsynta sjukdomar

Sällsynta sjukdomar är, som namnet säger, sällsynta. Inom EU definieras en sjukdom som sällsynt när prevalensen understiger 5/10 000. Var för sig betraktade drabbar sällsynta sjukdomar endast få individer, men de är fler än 5 000 till antalet och bildar sammantaget en ansenlig grupp.

Terhi Hermanson

Dags för time out?

När HNS:s styrelse förra hösten, på samma sätt som även HUCS en gång i tiden, fattade sina i stort sett varje höst återkommande sparbeslut kunde man inte ana att rabaldret i medierna skulle bli så stort. När vågorna gick som högst kom det ultimata i landets hälsopolitiska debatt att representeras av HNS:s styrelsemedlemmars mattallrikar som fotograferades bakom gardiner i Paris. Mot slutet av hösten dämpades den dagliga rapporteringen om HNS, men energin kan knappast förklaras enbart med kvällstidningarnas behov att tillverka löpsedlar. I den offentliga debatten urladdades en rejäl portion av det tryck som tumultet i hälso- och sjukvården under 1990-talet fört med sig.

Taito Pekkarinen

Förnuftigt samarbete vid utbildning av läkare och sjukskötare

Utbildningen av läkare har traditionellt koncentrerats på faktaspäckat stoff - vilket naturligtvis är helt riktigt, eftersom en läkare utan kunskaper och färdigheter inte kan ge service till sina patienter. Först under det senaste decenniet började man resonera kring läkares interaktiva färdigheter, vanligen i relation till patienter. Social kompetens och beredskap att fungera som medlem i en arbetsgrupp lär man sig i arbetslivet genom försök och misstag - om man lär sig. Samtidigt kan man fråga sig i hur stor omfattning dessa färdigheter kan inhämtas och i hur hög grad de är kommer inifrån, tack vare individuell särprägel.

Markku Heikinheimo

Det stundar till val: låt oss vara realister - och kräva det omöjliga

Om man frågar väljarna så är det viktigaste temat i vårens riksdagsval att organisera sjukvården. Två av tre finländska väljare anser det vara mycket viktigt att påverka denna fråga. Detta framgick av Finska Gallups undersökning för Helsingin Sanomat nu i januari. Följaktligen anser alla partier att det vara särskilt viktigt att under nästa mandatperiod lösa hälso- och sjukvårdens problem samt att utveckla denna sektor. Alla partier har även tänkt på att lova ställa pengar från det nationella hälsovårdsprojektet i utsikt för utveckling av hälso- och sjukvården.

Heikki Pälve

HNS enligt officiell bedömning

Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte i september i fjol en utredningsgrupp med huvudsaklig uppgift att bedöma hur man nått de mål som uppställdes när HNS grundades. Arbetsgruppens slutrapport publicerades i början av februari. Nu finns den första officiella tjänstemannabedömningen av HNS verksamhet och resultat tillgänglig.

Taito Pekkarinen

Friska förslag om sjukhusens snåriga fakturering

Man må tycka vad man vill om vad som åstadkommits genom det nationella hälsoprojektet, men det skulle vara svårt att hitta ett mera nödvändigt utredningsuppdrag än den utredning om sjukhusfaktureringens nuvarande tillstånd och utvecklingsbehov som gjorts av sektorchef Paavo Kaitokari och Juhani Punkari, chef för ett sjukvårdsdistrikt. Sjukhusens fakturering gäller inte några småsummor. År 2001 uppgick sjukhusens sammanlagda fakturering till 2,79 miljarder euro (16,6 miljarder mk). Med denna summa täcktes allt som allt 82 % av utgifterna för den specialiserade sjukvården i Finland. Enligt utredningsmännen står två likadana faktureringssystem för ovan nämnda penningöverföringar inte att finna i Finlands sjukvårdsdistrikt! Åtminstone under de senaste tio åren förefaller systemen att ha utvecklats genom lokala diskussioner och avtal, för att sedan leva sina egna liv. Därför var det säkert hög tid att göra en täckande utredning om var vi står och vart det vore klokt att sträva.

Taito Pekkarinen

Reflexioner kring konkurrensutsättning av hälsovårdstjänster

Köp av service från serviceproducenter, vanligen privata, är helt klart en utvecklingstrend som har banat sig väg i vår hälso- och sjukvård under drygt ett decennium. Legislativa förutsättningar för verksamheten tillkom i början av 1990-talet. Traditionellt har man ju i vårt land - stundom med en frenesi som för tanken till avundsjuka - vinnlagt sig om att producera så kallade välfärdstjänster i respektive kommuners egna inrättningar.

Taito Pekkarinen

Passar Norgemodellen i Finland?

I Norge omstöptes organisationen för den specialiserade sjukvården mycket radikalt från och med år 2002 genom att den specialiserade sjukvården i sin helhet övergick i statens ägo. Fem självständiga regionala hälsoföretag bildades för att ansvara för hälsovården inom sitt eget område. De enskilda sjukhusen tillhör något av dessa förhållandevis självständiga företag, vilka uppfyller de hälsopolitiska mål som uppställts av norska staten och stortinget. Företagen ägs av staten, som även betalar sjukhusens utgifter.

Taito Pekkarinen