Reflexioner kring konkurrensutsättning av hälsovårdstjänster

Köp av service från serviceproducenter, vanligen privata, är helt klart en utvecklingstrend som har banat sig väg i vår hälso- och sjukvård under drygt ett decennium. Legislativa förutsättningar för verksamheten tillkom i början av 1990-talet. Traditionellt har man ju i vårt land - stundom med en frenesi som för tanken till avundsjuka - vinnlagt sig om att producera så kallade välfärdstjänster i respektive kommuners egna inrättningar.

Taito Pekkarinen

Passar Norgemodellen i Finland?

I Norge omstöptes organisationen för den specialiserade sjukvården mycket radikalt från och med år 2002 genom att den specialiserade sjukvården i sin helhet övergick i statens ägo. Fem självständiga regionala hälsoföretag bildades för att ansvara för hälsovården inom sitt eget område. De enskilda sjukhusen tillhör något av dessa förhållandevis självständiga företag, vilka uppfyller de hälsopolitiska mål som uppställts av norska staten och stortinget. Företagen ägs av staten, som även betalar sjukhusens utgifter.

Taito Pekkarinen

Omskärelse av pojkar

I väntan på regeringsskiftet skyndade sig minister Eva Biaudet att utfärda en anvisning från ministeriet gällande omskärelse av pojkar på icke medicinska grunder inom den offentliga sjukvården. Frågan har väckt livlig debatt bland både läkare som allmänheten.

Markku Äärimaa

Prevention av fallskador bland äldre lönar sig

Antalet fall och konsekvenserna av fall bland äldre personer - frakturer, andra skador och även dödsfall - har i Finland ökat avsevärt under de senaste 30 åren. Om inga åtgärder vidtas i förebyggande syfte kommer fallen att öka även under kommande decennier allt eftersom antalet äldre blir fler och medelåldern fortsätter att stiga. Kraven på preventionsprogram ökar även av att skadornas åldersrelaterade förekomst, alltså den genomsnittliga skaderisken, har ökat - vilket klart härrör från att åldringar faller allt oftare samtidigt som fallskadorna har blivit allvarligare.

Pekka Kannus

Laadukasta ja luotettavaa psykiatrista tietoa - miksi ja mistä?

Lääketieteellisen tiedon runsauden vuoksi käyttökelpoisten tietolähteiden valinta on vaikeaa (1). Tiedon tulvan toteaa pyrkiessään kartoittamaan eri lähteitä tiedon hakua varten: lehtiä, kirjoja, oppaita, sähköistä mediaa, tietopalveluja sekä jokaisen omaa tieto- ja kokemusvarastoa. Pysyäkseen ajan tasalla lääkärin tulisi lukea huomattavasti enemmän kuin hän todellisuudessa ennättää (2).

Arja Tuunainen

Återgång och nya utblickar

Statsrådets strategi om tillgång till vård innebär i praktiken en allmän vårdgaranti från början av år 2005. I beslutet konstateras nämligen att om den utsatta tiden överskrids åläggs patientens hemkommun eller samkommun att rekvirera den vård som behövs från andra serviceproducenter. Serviceutbudet inom den privata sektorn kommer förmodligen att öka, och inte nödvändigtvis bara när det gäller lätta eller polikliniska åtgärder. På grund av förändringar i EU:s rättspraxis gällande hälsovårdstjänster kan internationella sjukhuskedjor motses, vilka i så fall marknadsför sina tjänster också i Finland. Den förändring som nu inletts kräver att den offentliga hälso- och sjukvården genom att aktivt och kontinuerligt utveckla sin verksamhet förbättrar sin service och underlättar tillgången till vård.

Mats Brommels, Kati Myllymäki

Förstklassig fortbildning kräver resurser

Frågan om kompetensutveckling för läkare har på sistone varit föremål för ivrig debatt och projektering. Utöver traditionell fortbildning har en mer omfattande yrkesrelaterad fortbildning för läkare även andra inslag än de som sammanhänger med kvalitetskontroll av arbetet. Finlands Läkarförbund, Suomalainen Lääkäriseura Duodecim och Finska Läkaresällskapet grundade i februari 2002 Rådet för utvärdering av läkares kompetensutveckling. Utöver grundarna medverkar universitet och specialistläkarförbund, som under den första treårsperioden företräds av Åbo universitet, Kirurgföreningen i Finland, Psykiaterföreningen i Finland och Finsk förening för allmänmedicin. Utvärderingsrådets första uppgift har varit att formulera kvalitetsregler för god fortbildning. Dessa ligger till grund för utvärderingsrådets rekommendation gällande anordnande av fortbildning. Rekommendationen har godkänts av styrelserna för Läkarförbundet, Duodecim och Läkaresällskapet och publiceras i detta nummer av Läkartidningen. Utifrån rekommendationerna kommer man att utarbeta en mer detaljerad guide för dem som anordnar kompetenshöjande kurser och kvalitetskriterierna för god fortbildning inkluderas i Läkarnas utbildningskalender.

Hannu Halila, Juha Pekka Turunen

Vad avser svårbehandlad psykos?

Psykotisk sjukdom, som oftast förlöper med störningar i känslo-, vilje- och tankelivet, drabbar individen genom att de psykiska skyddsmekanismerna allvarligt sviktar och kräver alltid vård utan dröjsmål. Olika manifestationer av schizofren psykos är otvivelaktigt mest krävande och leder vid utdragna tillstånd inte sällan till nivåsänkning som engagerar högre hjärnfunktioner och till nedsatt arbetsförmåga.

Ranan Rimón, Jari Tiihonen, Maija-Liisa Lehtonen, Hannu Naukkarinen, Heikki Vartiainen, Helena Terävä

UCS ansvarar för vården

Många svårt sjuka patienter som första gången besöker universitetscentralsjukhuset ställer en fråga till doktorn: Är det du som hädanefter sköter min behandling? Frågan är inte lätt att hantera. En cancerspecialist i Åbo lär svara: ÅUCS. Men namnet på ett sjukhus och bilder av läkare på väggarna brukar inte tillfredsställa patienten. En sjuk människa söker en person som hon kan lita på och anförtro vården åt.

Päivi Hietanen

Läkarens värden och Läkarförbundets uppgifter

Läkaryrket har alltid baserats på ett beständigt, samfällt och internationellt accepterat värdesystem vilket uttrycks som läkaretik. Läkarförbundets värden har hittills emellertid inte formulerats officiellt och därför har man under ett par års tid inom Läkarförbundet arbetat för att definiera Läkarförbundets värdegrund. Behovet av detta arbete har under senare år framstått allt tydligare. Styrelsen tillsatte i september 2001 en arbetsgrupp med uppgift att ta fram ett underlag för förbundets värden och åligganden. En omfattande diskussion bland medlemmarna fördes om frågeställningen under vårvintern och utfallet beaktades under beredningsarbetet. Utskottet godkände vid sitt vårmöte 9.-10.5. läkarnas grundläggande värden, Läkarförbundets uppgifter och kännetecken för Läkarförbundets verksamhet. De presenteras i denna tidning.

Markku Äärimaa, Heikki Pälve