Styrelsenytt den 11 september Lösning på arbetstidsfrågan och lönehöjningar viktigaste målen
Situationen på arbetsmarknaden var en av de viktigaste frågorna då styrelsen sammanträdde den 11 september. Förbundets mål är att få igenom en lönestrukturreform som skall medföra högre lön för sjukhusläkare under ordinarie arbetstid genom bl.a. prestationslön och tillägg för särskilda arbetsuppgifter. Nuvarande avtalsperiod utgår den 31 januari 1998 men några förhandlingar har hittills inte förts om lönereformens detaljer. Förhandlingarna med Kommunala arbetsmarknadsverket om att bygga ut systemet med specialavgiftsklass har dock fortsatt i positiv anda.
KA har däremot inte visat intresse för några förhandlingar om prestationslön för sjukhusläkare. Inom förbundet har beredningen av ett sådant lönesystem fortsatt samtidigt som sjukhusläkaravtalets åtgärdskatalog har setts över. Styrelsen var bekymrad över att berednings- och förhandlingstidtabellen om det nya lönesystemet inte kunnat hållas. Vid styrelsens sammanträde föreslogs också att förbundet skulle ta initiativ till försöksverksamhet med prestationslön och att man först senare skulle besluta om en bredare tillämpning av systemet.
Vidare konstaterade styrelsen att det digra dokument om avtalsmålen som förbundets fullmäktige antog i våras borde skrivas om i mer koncentrerad form för att kunna utnyttjas vid den kommande avtalsrundan.
Tillämpningen av arbetstidslagen och en kännbar höjning av lönen för ordinarie arbetstid ansågs vara de viktigaste målen. Uppgifter från sjukvårdsdistrikten visar, att arbetstidslagens övertidstak inte har överskridits i så hög grad som man tidigare befarade på grund av att jourbelastningen fördelats jämnare. Läkarnas arbetsbundenhet kan enligt lagen minskas till 43 timmar i veckan, men detta får under inga omständigheter leda till skiftarbete eller andra arbetstidsarrangemang som är oändamålsenliga med hänsyn till hälso- och sjukvårdsverksamheten och specialistutbildningen.
Förhandlingsavdelningen har utgående från målen för löneutvecklingen börjat skissera upp ett tjänstekollektivavtal där sjukhusläkarnas löneinkomster består av lön enligt uppgift, personliga lönedelar, prestationslön och lön för tilläggsarbete. Lönens grunddel skulle bl.a. bestämmas av lönegrad enligt tjänstebeteckning jämte tillägg för särskilda uppgifter. Den personliga lönedelen kunde bestå av centralt eller lokalt överenskomna element, dock så att avtalet skulle innehålla mera bindande regler än hittills för de personliga lönetilläggen.
I styrelsen diskuterades också bevakningen av de statligt anställda läkarnas intressen. De problem som uppstått här beror till största delen på att förhandlingssystemet decentraliserats till ämbetsverk och inrättningar. Antalet läkare per ämbetsverk är litet och förbundet kan inte längre förhandla centralt om läkarnas intressen. För närvarande är en tvist under uppsegling om en lönereform inom försvarsmakten där den nya svårighetsklassificeringen av arbetsuppgifterna inte beaktar läkararbetets särart.
Patientskadelagstiftningen
Styrelsen gav ett utlåtande om ett utkast till ny patientskadelag som sammanställts av en arbetsgrupp inom social- och hälsovårdsministeriet. Avsikten är att modernisera den nuvarande patienteskadelagen som trädde i kraft för tio år sedan. Förbundet anser att utkastet är rätt lyckat men framför i sitt utlåtande några detaljanmärkningar bl.a. rörande bedömningen av undviklig skada och ersättning för infektionsskador.
I lagutkastet föreslås att Patientskadeföreningen i motsats till nuvarande praxis bl.a. av läkare skall kunna få nödiga uppgifter avgiftsfritt för att kunna bestämma omfattningen av ersättningsskyldigheten. Detta förslag anser Läkarförbundet inte motiverat. Utgivningen av patientuppgifter bör bindas till samtycke av den som begär ersättning och förbundet förutsätter att yrkesutövare i vården också får en till arbetsmängden relaterad ersättning för begärda utlåtanden. Förbundet understryker i sitt remissvar att det i detta fall är fråga om s.k. krävande sakkunnigutlåtande.
Det föreslås även i lagutkastet att patientskadenämndens ställning definieras noggrannare och att nämndens möjligheter att ge utlåtanden breddas. Förbundet understöder förslaget eftersom det för närvarande t.ex. är svårt för en åtalad läkare att får ett opartiskt och vägande utlåtande i tvister som gäller hans eller hennes egen verksamhet. Patientskadenämnden är därför enligt förbundets mening mycket lämplig som givare av utlåtanden i sådana fall.
Etiska regler för telemedicin
Styrelsen godkände etiska regler för telemedicin för förbundets medlemmar och beslöt samtidigt förelå att världsläkarförbundet WMA antar reglerna i engelsk version. Ursprungligen har reglerna uppgjorts av förbundets verksamhetsledare Markku Äärimaa för det europeiska läkarförbundet Comité Permanent (CP) som antog dem i våras. Reglerna gäller sådan utövning av läkaryrket där åtgärder och ingrepp, diagnoser och beslut eller rekommendationer om behandling grundar sig på uppgifter och dokument som förmedlats genom telekommunikation. De etiska reglerna publiceras i detta nummer på finska.
Hälso- och sjukvårdens kvalitetsstipendier
Läkarförbundet kvalitetsstipendier anslås i år för utbildning av medicinska revisorer i samarbete med Batalas Ltd. Tidigare har 16 medlemmar som ansökt om stipendiet antagits till utbildningen. Styrelsen beslöt ytterligare tilldela Risto Lantto, Hanna Mäkäräinen och Aila Virtala var sitt kvalitetsstipendium.
Övriga beslut
- Ett samarbetsavtal med aktiebolaget Sportpress om produktion av medicinska program för tv-kanalen Fyran antecknades för kännedom.
- Ett informationspaket för intressebevakningen antecknades för kännedom efter smärre justeringar.
- Styrelsen diskuterade en remiss från WHO angående programmet Hälsa för alla under tjugohundratalet. Programmet skall behandlas i förbundets hälsopolitiska och etiska utskott samt i delegationen för utvecklingssamarbete.
- Styrelsen diskuterade Nordiska läkarrådets verksamhetsformer.
- Ett utlåtande till Akava om Grundlag 2000 -kommitténs betänkande godkändes.
