Styrelsenytt den 16 oktober Avtalsförhandlingarna går framåt

Då styrelsen sammanträdde i medlet av oktober kunde den konstatera att förhandlingsläget ljusnat något sedan början av hösten. Konstruktiva förhandlingar har inletts med Kommunala arbetsmarknadsverket och Akava har tagit upp läkarnas lönestruktur- och arbetstidsreform i sina avtalsmål. Läkarförbundets mål är att i denna avtalsrunda få igenom en kännbar nivåförhöjning av läkarnas grundlöner och förbundet kan binda sig vid ett avtal först då detta mål har nåtts.

Alla löntagarcentralorganisationer har i början av oktober gett uttryck för sin principeiella beredskap för en inkomstpolitisk helhetsuppgörelse, men man har räknat med att en uppgörelse kan nås tidigast i slutet av november eller i december. Akava försöker uppnå en lika stor procentuell förhöjning av nettolönen för de högutbildade som andra löntagare får. För att detta skall lyckas måste lönehöjningarna vara procentuella, dessutom behövs skattelättnader och en justeringsmån bunden till lönesumman om vilken man t.ex. för läkarnas vidkommande kunde träffa ett särskilt avtal. Ingen centralorganisation har ännu i detta skede offentliggjort hur stora löneförhöjningar de kommer att yrka på för den föreslagna tvååriga avtalsperioden.

Inom Akava har det förekommit stark kritik mot de tidigare inkomstuppgörelsernas marklinje i löneförhöjningarna eftersom de relativa löneökningarna därmed blivit mindre för de yrkesgrupper som är högst utbildade och som har det mest krävande arbetet. Den snart trettio år långa perioden med inpo-uppgörelser har lett till allt mindre löneskillnader. Akava kräver nu att den här trenden ändras.

Läkarförbundets styrelse stöder Akavas inkomstpolitiska linje och anser det också positivt att Akava beaktat läkarnas löne- och arbetstidskrav i sin inpo-målsättning.

Arvodet för utlåtanden måste höjas

Krav på kännbara höjningar av arvodena för intyg och utlåtanden ingår i den lönestrukturreform som Läkarförbundet eftersträvar. Frågan har diskuterats med företrädare för både KA och social- och hälsovårdsministeriet eftersom en reform förutsätter ändring av förordningen om klientavgifter i social- och hälsovården.

Förbundet föreslår höjda arvoden i synnerhet för krävande intyg i rehabiliterings- eller pensionsfrågor samt intyg till försäkringsbolag. För närvarande är klientens egenavgift för intyg högst 126 mark, men förbundet föreslår att förordningen ändras så att avgiften högst motsvarar de kostnader som intygsskrivandet föranleder. De intyg som enligt förordningen nu är avgiftsfria skulle vara det också i fortsättningen.

Förbundet anser att en höjning av intygsarvodena till en nivå som motsvarar arbetsmängden är ägnad att höja kvaliteten på intyg och utlåtanden, vilket har stor betydelse i synnerhet då det gäller att fatta beslut om dyra ersättningar.

Assistentläkare får ny tjänstebeteckning

Läkarförbundet har redan länge velat slopa den finska tjänstebeteckningen apulaislääkäri (assistentläkare) och i stället införa en bättre term. Några sjukhus har redan beslutat om nya tjänstebeteckningar för assistentläkarna och alternativ som diskuterats i sammanhanget är sairaalalääkäri, erikoistuva lääkäri, erikoistuvalääkäri, koulutuksessa oleva lääkäri och lääkäri (sjukhusläkare, läkare under specialisering/utbildning, läkare). I några sjukvårdsdistrikt har också föreslagits att biträdande överläkare ersätts med antingen överläkare eller avdelningsöverläkare.

Styrelsen hörde intressebevakningsutskottets och utbildningsutskottets syn på frågan och beslöt föreslå att den finska termen apulaislääkäri ersätts med beteckningen erikoistuva lääkäri i tjänstekollektivavtalet. Frågan om vilken svensk term som borde användas utreds som bäst.

Läkemedelsgruppen har fullgjort sitt uppdrag

I maj 1996 tillsatte styrelsen en arbetsgrupp, den s.k. läkemedelsgruppen, för att följa reformerna på läkemedelsområdet och planera utbildning av läkare i rationell läkemedelsbehandling. Arbetsgruppen har utarbetat förslag till förbundets utlåtanden om utbyggnad av systemet med ersättningar av läkemedelskostnader samt om åtgärder för att bromsa ökningen av läkemedelskostnaderna. Arbetsgruppen har dessutom behandlat en mängd andra aktuella läkemedelsfrågor. Styrelsen antecknade arbetsgruppens rapport för kännedom och konstaterade att förbundets hälsopolitiska utskott framdeles skall följa upp också läkemedelsfrågor.

Kvalitetsgranskning av specialistutbildningen

Styrelsen tillsatte i mars 1994 en kvalitetsarbetsgrupp för specialistutbildningen med uppgift att planera och starta kvalitetsrevision av utbildningen. Arbetsgruppen har genomfört pilotprojekt med kvalitetsgranskning av specialistutbildningen inom öron- näs- och strupsjukdomar, lungsjukdomar och neurologi. Styrelsen antecknade arbetsgruppens rapport för kännedom och antog dess förslag om hur kvalitetsgranskningen av specialistutbildningen skall organiseras.

I framtiden kommer både internationella och nationella bestämmelser att göra kvalitetsgranskning av specialistutbildningen nödvändig. För att få s.k. EVO-medel för denna utbildning behövs en mera systematisk bedömning av utbildningsenheterna än hittills. Läkarförbundets pilotprojekt skapar en grund för breddad kvalitetsrevision och förbundet har beredskap att också framöver erbjuda sin sakkunskap då det gäller att organisera verksamheten.

Utlåtanden

Styrelsen fastställde förbundets utlåtande om WHO:s program Health for All for the 21st Century. Dessutom diskuterades ett utlåtande till undervisningsministeriet om en utredning som gäller möjligheterna att utnyttja datanät i föreningsverksamhet. Lars-Einar Floman