Styrelsebeslut den 28 mars Läkartillgången fyller arbetstidslagens behov
Den planerade nya arbetstidslagens bestämmelser om övertidstak kommer att minska läkarnas jourbundenhet samtidigt som nya läkartjänster måste inrättas där jourbelastningen är stor. Läkarförbundet har räknat fram alternativa modeller för läkarbehovet vid olika arbetstidsarrangemang. Utbudet av läkare under de närmaste åren kommer dock att vara tillräckligt för att genomdriva arbetstidsreformen. För närvarande är omkring 300 läkare arbetslösa. År 1998 då reformen väntas bli genomförd beräknas antalet arbetslösa läkare uppgå till mellan 800 och 1 000.
Den nya arbetstidslagen kommer att begränsa antalet övertidstimmar per arbetstagare och år till 330 timmar. Detta innebär att läkare som har mycket jour måste dela arbetet med andra kolleger. Verkningarna av lagen blir mest problematiska vid sjukhusen, i synnerhet vid tunga jourställen. Vid hälsocentralerna kommer övertidstaket knappast att förutsätta att flera läkare anställs, med undantag av några enheter med mycket jour.
Förläggningen av arbetstiderna måste framför allt ändras där aktiv jour och annan jour på arbetsplatsen förekommer och där även läkarbehovet är störst. Det är uppenbart att jouren inte i sin helhet kan skötas som övertidsarbete. I synnerhet vid tunga jourställen måste någon form av skiftarbete övervägas. Jouren blir då en del av grund-arbetstiden som fördelas både på kvälls- och nattarbete och vecko-slut samtidigt som den totala arbetsbundenheten minskar betydligt.
Läkarförbundets sysselsättningspolitiska utskott har kartlagt sjukhusläkarnas nuvarande arbetstimmar under ordinarie arbetstid och jour och räknat fram olika modeller för arbetstidens förläggning så att den i framtiden gällande maximiarbetstiden inte överskrids. Vid enheter med aktiv jour skulle omläggningen av arbetstiderna kräva att drygt 400 nya läkare anställs.
Under diskussionen i styrelsen konstaterades att det är förenligt med förbundets mål att minska arbetsbundenheten och skapa arbetsplatser för arbetslösa läkare. Arbetstidsreformen måste dock genomföras på ett för läkarkåren tillfredsställande sätt. Om nuvarande joursystem förändras genomgripande ökar det kraven på höjda grundlöner. Arbetstidsreformen ställer också specialistutbildningen inför nya utmaningar eftersom det kommer att behövas mer specialister och assistentläkare i synnerhet inom operativa specialiteter.
Jourtvisten i arbetsdomstolen
Styrelsen fick en redogörelse för hur tolkningstvisten om jouravtalet framskridit. Enligt förbundets tolkning skall en jour (päivystyskerta) betyda samma sak som ett jourpass (päivystysvuoro) eller den sammanhängade jourtjänstgöring som läkare beordras utföra oberoende av arbetspassets längd. Frågan skall nu avgöras av arbets-domstolen och ett utslag väntas om två till sex månader. Allt flera sjukvårdsdistrikt har dock gått in för att tillämpa Läkarförbundets avtalstolkning.
Modellavtal för läkarcentraler
Läkarförbundet och Läkarcentralernas förening har gemensamt gjort upp en modell för avtal mellan praktiserande läkare och en läkarcentral. Den nya avtalsmodellen rekommenderas och motsvarar i stort sett den tidigare rekommendationen utökad med en passus som förpliktar läkaren att förete ett förskottsuppbördsregisterutdrag för läkarcentralen. Modellavtalet kan rekvireras på Läkarförbundets förhandlingsavdelning.
WMA:s deklaration om patientens rättigheter
I september i fjol antog Världsläkarförbundet WMA en deklaration om patientens rättigheter. Finlands Läkarförbund hade gjort det ursprungliga förslaget till deklaration. Under behandlingen i WMA ändrades denna s.k. Lissabondeklaration i så hög grad att den inte som sådan längre kan tillämpas ordagrant i finländska förhållanden. Översättnigen av deklarationen har därför bearbetats av förbundets etiska utskott. Styrelsen godkände översättningen och konstaterade att deklarationen fungerar som direktiv för medlemmarna. Den finska översättningen ingår i detta nummer av Finlands Läkartidning.
Etiska regler för kvalitetssäkring
En av styrelsen tillsatt arbetsgrupp under ledning av Juha Metso har utarbetat ett förslag till etiska regler för kvalitetssäkring i hälso- och sjukvården. Avsikten med reglerna är att förplikta läkare och andra yrkesutbildade i hälso- och sjukvården att kontinuerligt utveckla sitt yrkeskunnande och höja vårdens kvalitet. Reglerna grundar sig bl.a. på Britsh Medical Associations direktiv för medicinsk revision, på internationella regler för medicinsk forskning samt på förbundets egna kollegialitetsregler. Styrelsen godkände reglerna som publiceras i detta nummer.
Kvalitetsgranskning inom specialistutbild-ningen
En arbetsgrupp som under ledning av Pekka Anttila arbetar med kvalitetssäkring inom specialistutbildningen har genomfört ett pilotprojekt inom specialiteten öron-, näs- och strupsjukdomar. Styrelsen antecknade gruppens mellanrapport för kännedom.
Övriga beslut
- Tuija Tenhunen utsågs till medlem av förbundets utskott för privatsektorn i stället för Reijo Ralli som velat avgå.
- Styrelsens verksamhetsberättelse för år 1995 godkändes och skall behandlas vid fullmäktiges vårmöte den 3 maj.
- För kännedom antecknades att utrikesministeriets avdelning för utvecklingssamarbete beviljat förbundet 120 000 mark för år 1995 för det fortsatta samarbetet med Namibias läkarförbund.
