Vetenskapsavdelningens tema i detta nummer är vaccinationer.

Som ansvarig chefredaktör får jag ibland post om dem. Inte särskilt ofta, men nog ihärdigt. Man frågar varför vi inte har reagerat på den och den studien som stöder vaccinkritik.

Visst finns det sådana studier. Ofta är de vetenskapligt välgrundade, ibland inte.

Det viktiga för oss är vårt ansvar. Vi medger att vacciner kan ha biverkningar, men de måste sättas i proportion. Så länge vaccinationstäckningen är tillräckligt hög är nyttan enormt mycket större.

Vår linje är därför att vi publicerar vaccinkritiska texter endast i exceptionellt välmotiverade fall.

Att reagera på varje enskilt resultat skulle ge dem onödig medvind. Läkartidningen skulle då med sin auktoritet sprida rädsla bland allmänheten.

Även villfarelser ligger på lur.

Såsom falsk balans: en högljudd åsikt överröstar experternas konsensus. Eller anekdotfel: en enskild erfarenhet ses som mer övertygande än vetenskaplig evidens.

Och tillgänglighetsbias: det man lätt kommer att tänka på känns viktigare än statistisk data.

Det är något vi beaktar i vår rubriksättning. Även om en artikel handlar om att bestrida falsk information låter vi bli att i rubriken nämna det som bestrids. På så vis fastnar det inte i minnet ens som ett möjligt alternativ.

Och sedan då överlägsenhetsbiasen: den som vet mindre kan vara självsäkrare och låta mer övertygande än en försiktig expert.

För att vi inte ska gå i fällorna har vår medicinska chefredaktör en tolv personers läkarredaktion som stöd. Tack till dem för deras delvis oegennyttiga arbete till redaktionens hjälp.

Efter att ha läst artiklarna i vårt vaccinationstema kan jag till all lycka konstatera att vaccinutvecklingen fortsätter aktiv trots motstånd och politiska kursändringar i USA. Genombrottet för mRNA-teknologin under pandemin har lett till en ny guldålder, som Mika Rämet uttrycker det i sin artikel.

Samtidigt är det viktigt att undvika förnekelse av skadeverkningar.

På mottagningarna är det klokt att ha vaccinationernas avigsidor i tankarna. Av biverkningsrapporterna för coronavaccinerna kom 80 procent från patienter, men när det gäller att upptäcka allvarliga och sällsynta nya biverkningar har läkarna en nyckelroll. Håll därför ögonen öppna och rapportera varje misstanke till Fimea. Det är vår gemensamma uppgift att se till att informationen om såväl nytta som skada är korrekt.

På Läkartidningen främjar vi gärna diskussion, men inte vare sig vaccinförnekelse eller konspirationsteorier.