Vi får hoppas att statsminister Petteri Orpo har fel när han påstår att en skattesänkning får läkare att gå över till femdagars arbetsvecka.

Han tycks inte vara medveten om att en läkare i genomsnitt har sex dagars arbetsvecka. Heltidsanställda läkare arbetar i snitt 46 timmar, sjukhusläkare 49 timmar i veckan.

Långa dagar jämfört med andras 36,5 timmar.

Låt oss alltså hoppas att skattesänkningen inte fungerar enligt Orpos vision. Annars drabbas vården av personalbrist.

Orpos kommentar speglar ett schematiskt tänkesätt där arbete styrs enbart av pengar. Visst spelar pengar en stor roll – men små förändringar gör det inte.

I inkomstklassen 80 000–100 000 euro motsvarar lättnaden 300–600 euro per år. Den högsta marginalskatten sjunker från cirka 60 till 52 procent; en tusenlapp i extra inkomst ger således 80 euro mer i handen.

Läkarförbundets politikdirektör Jukka Mattila sammanfattade problematiken förra veckan: då inkomsterna når en skälig nivå är pengar för de flesta läkare inte längre den främsta drivkraften.

Så vad gör de?

Jag vill ha mer tid för familjen, funderar en yngre läkare. Varför slita nu mer, jag lägger hellre pengarna på konsumtion, resonerar en äldre kollega.

På en normal marknad skulle pengar öka utbudet av arbetskraft, men det finns knappast några arbetslösa läkare. Och nyrekryteringar sker inte i en handvändning.

En undersökning av läkarnas arbetsförhållanden och hälsa visade att 30 procent av läkarna arbetar deltid. Det tycks således finnas en viss ledig arbetskapacitet.

Information kan leda fel.

En deltidsläkare jobbar redan i nuläget den femdagarsvecka som Orpo efterlyser. Då allt sjukhusarbete beaktas motsvarar det hela 39 timmar per vecka.

Deltidsarbete uppstår ofta som en följd av att arbetsinsatsen fördelas mellan flera arbetsgivare. Inom primärvården vill man också minska belastningen, eftersom jobbet ofta tär på krafterna. Vill man öka arbetsinsatsen vore det mer logiskt att förbättra arbetsförhållandena än att sänka skatten.

I en Facebookgrupp för läkare uppvisade resultatet samma tendens. Skattesänkningen väntas inte påverka besluten.

Men i en grupp biter Orpos logik.

Den som överväger att övergå till deltidsarbete gör uträkningar. Då kan även en liten ekonomisk skillnad påverka beslutet. Därmed omformuleras Orpos yttrande: med en skattesänkning kan vi hålla läkarna kvar i femdagarsvecka.

Bättre än ingenting. Minskad arbetskraft inom hälsovården vill ingen ha.

På det hela taget är skattesänkningen en positiv nyhet som förhoppningsvis stimulerar ekonomin. Det hade dock varit önskvärt att läkarna lyfts fram på basis av fakta – inte fantasier.