Inget polisärende
Mer än sex år.
Så lång fängelsedom kan man i Finland få för mord eller dråp. Eller för en rad andra brott. Grovt rån. Grov våldtäkt. Grovt narkotikabrott. För att nämna några exempel.
Över två års dom hotar till exempel den som gömmer stöldgods eller gör sig skyldig till olaga hot. Också de är brott, men knappast särskilt subversiva.
Förutom enligt regeringens mening.
Den ändring av polislagen som nu har gått vidare till riksdagsbehandling skulle tvinga hälso- och sjukvården att ge upplysningar om huruvida en person har befunnit sig i hälsovårdens lokaliteter under en viss tid. Skyldigheten skulle gälla om informationen är nödvändig för att avslöja eller utreda ett brott vars maximistraff överstiger två år. I paragrafen ingår också en rad mindre brott.
Förutom polisen skulle också Gränsbevakningsväsendet och Tullen kunna begära sådana uppgifter.
Skyldigheten att utlämna uppgifterna knyts till kravet på nödvändighet. Läkaren ska då kunna bedöma om polisen kunde välja andra metoder.
Enligt förslaget ska läkaren också kunna säkerställa att den som ringer eller sänder e-post är en befälsperson.
Ingen läkarutbildning ger sådan kompetens.
Lagförslaget förpliktar inte till att lämna ut diagnos eller detaljer om sjukdomen, men sjukdomens karaktär framgår ofta i kommunikationen med vården.
Gällande rättspraxis ger effektivt skydd åt informationssäkerheten. Redan ett besök inom hälso- och sjukvården är en sekretessbelagd uppgift. Tystnadsplikten bryts i dag endast vid allvarliga brott, och även då med domstolsbeslut.
Eftersom patienten berättar för läkaren om sådant som påverkar vården är sekretess en ovillkorlig förutsättning.
Bagatellartade brott får inte rasera detta. Konsekvenserna skulle synas med fördröjning: obehandlade sjukdomar, förvärrade psykiska problem och brutna vårdkedjor.
Mer kostnader för samhället.
Att lämna ut uppgifter är motiverat då det handlar om att skydda liv och hälsa eller att avvärja ett allvarligt hot. Då talar vi om skydd, inte förtroende.
Den lagändring som nu föreslås ger alltför vida befogenheter: medlen och målen är inte i balans. Förslaget bryter kärnan i vårdrelationen och strider mot läkarens och hela hälso- och sjukvårdens etik.
Riksdagens social- och hälsovårdsutskott arbetar nu på sitt utlåtande om lagtexten. Det egentliga ansvariga utskottet är förvaltningsutskottet.
Lagändringen bör inte föras vidare i sin nuvarande form. Avsnittet om hälso- och sjukvård bör strykas eller korrigeras på basis av utlåtandena från vårdsektorns företrädare.
Hälso- och sjukvårdens uppgift är inte att göra polisens arbete smidigare.
Hälsouppgifter ska vara tillgängliga endast då polisen saknar andra metoder som i mindre grad ingriper i de grundläggande rättigheterna – och då brottet är tillräckligt allvarligt.




