Tiderna är kärva för experter inom hälsovården: politiken lyssnar inte. Hur man än varnar om hälsorisker och konsekvenser är det alltid fri marknad och konkurrens som tar hem spelet.

Det grövsta exemplet: nikotinpåsen.

Snusförsäljning är en polisangelägenhet och innehav är förbjudet för personer under 18 år. Den främsta skillnaden jämfört med nikotinpåsen är att den senare är farligare. Likafullt kan vem som helst köpa den i butiken – matbutikerna inberäknade.

Tillåtandets logik är ohållbar.

Då Fimea i april 2023 slopade läkemedelsklassificeringen för nikotinpåsarna ville social- och hälsovårdsministeriet att de ska regleras på samma sätt som snus. Ministeriet begrep att påsarna orsakar beroende. Halterna är höga, smakerna sänker tröskeln för att pröva. Bland unga skulle bruket av påsarna växa explosivt. Så hade det gått i andra länder.

Kan man ens föreställa sig vederhäftigare argument?

Svaret var krasst. Fri försäljning skrevs in i regeringsprogrammet. Marknaden skulle liberaliseras, snusanvändarna fås att byta till påsar.

Fråga nummer ett: Varför ska snusaren övergå till högre nikotinhalt?

Nummer två: Var påsfabriken i Jakobstad, byggd med svensk finansiering, så viktig för näringslivet att den måste skyddas i regeringsprogrammet?

Nummer tre: Om syftet är att få ett slut på den illegala snushandeln, vore det då inte bättre att försöka minska snusandet?

Felen har erkänts och regeringen tar nu desperata steg bakåt.

Förbudet för personer under 18 år att sälja, inneha och importera nikotinpåsar är rätt beslut. Likaså de obligatoriska hälsovarningarna på förpackningarna, som också ska ha enhetlig design.

Tricksandet med smaker – endast vuxna smaker tillåts – är snarast komiskt.

Faktum är att mjölken redan är spilld.

Läkarna ser ungdomarnas nikotinbegär på sina mottagningar. Bland 15–29-åringar har användningen av påsar tredubblats (1). Då påsarna väl funnit sin väg till ungdomarnas ficka är de svåra att få bort.

Den nikotinberoende varierar gärna mentol med smultron; den illegala försäljningen till unga accelererar. Särskilt som den vuxne inte behöver ta Sverigebåten utan kan köpa varan i närbutiken. Vi går mot ett problem större än snuset.

Att sänka den övre nikotingränsen från 20 till 16,6 milligram är kosmetik. Det är fortfarande mer än i många snusvarianter.

Vi riskerar att förlora en ny generation till nikotinet, trots att vi precis håller på att slippa tobaken.

Ärade politiker: Vore det inte värt att lyssna på hälsoexperterna?

Det utvidgade alkoholutbudet och nikotinpåsarna är blott isbergets topp i en trend där hälsoexperterna utmanövreras från beslutsprocesserna. Fungerande marknad och konkurrens är viktigt och bör stödjas, men motiveringarna borde vara hållbara även ur andra perspektiv.

Dessutom är också folkhälsan i högsta grad en ekonomisk fråga. Inom hälsovården ser man hur kostsamma besluten kan bli i form av förlorad hälsa och växande hälsovårdsutgifter.