Tro, hopp och placebo
Medicine doktor Tipsu Ekman initierade i februari 2012 en debatt på Fimnets forum.
Rubriken löd: Får man tala om religion? Ekman frågade hur ofta kollegerna hade råkat ut för religiöst relaterade situationer med sina patienter och i vilken mån de talade om sådana frågor.
Hon lade till ytterligare ett inlägg.
Det kan sammanfattas så här: Om en döende gammal kvinna ångestfylld frågar om hon inte snart kommer till himmelen, får jag då inte svara ”visst, klart att du kommer”?
Ekman fick inte tillfälle att följa svaren under en längre tid. Hon dog följande år.
Tolv år senare lever tråden fortfarande. Den har samlat 6 839 inlägg som har lästs 113 000 gånger. Det senaste i skrivande stund är från fredagen den 26 september.
Ämnet är det mest populära på Fimnets område för etiska diskussioner. På andra plats kommer tråden Eutanasins etik med halva mängden inlägg.
Fimnets diskussioner är öppna för läkare och farmaceuter.
I läkarens arbete bildar evidensbaserad medicin den röda tråden. Konflikten med religion är därför uppenbar och debatten i Fimnets tråd polariserad.
Diskussionen har fjärmat sig långt från Ekmans ursprungliga fråga. I den näst senaste kommentaren uppmanas man att på vardagskvällar följa Israel News på TV7 om man vill ha sann information om situationen i Gaza. I den färskaste kommentaren sägs att man väl i så fall ska titta på Rossija 1 för att få sann information om kriget i Ukraina.
Guds nåd, evolutionen, Ozzy Osbourne, antikens filosofer. Satans tempel, bergspredikan, vigsel av samkönade par.
Mycket har avhandlats. Men svaret på den för läkaryrket centrala frågan har inte blivit tydligare: får man tala om religion?
Boken Läkarens etik säger så här om mötet mellan läkare och patient, något omformulerat:
Läkarens övertygelse kan komma i konflikt med patientens livsåskådning, till exempel i synen på religiositet. Läkaren ska inte marknadsföra sin egen övertygelse för patienten, utan förstå att människor har olika livserfarenheter och värderingar.
Det kräver takt och känslighet.
Det vore hjärtlöst att bara köra över en döende och ängslig gammal kvinnas tro. Men läkaren kan inte heller förpliktas att dela den.
På Läkartidningen litar vi på evidensbaserad medicin: varken gudar eller Jesus botar.
Men hopp och placebo kan göra det.
Därför är det sannolikt klokast att på mottagningen instämma och visa förståelse för religiösa uppfattningar. Att själv föra religion på tal eller uttrycka egna religiösa åsikter hör däremot inte till läkarens gebit.
Den regeln gäller också för det svar som Ekman föreslog: ”Självklart kommer du till himlen”. Det hör till prästens gebit.




