Kan insjuknande i schizofreni prognostiseras?
Ungefär en människa på hundra insjuknar i schizofreni. Sjukdomen orsakar stort lidande för både patienten och de anhöriga. Den nedsatta funktionsförmåga som är en konsekvens av sjukdomen hindrar i betydande grad patientens möjligheter att utvecklas till en vuxen och självständig individ, etablera ett parförhållande och bilda familj. I studier och arbetslivet krävs god kognitiv förmåga och övergripande social beredskap och i synnerhet personer som insjuknar i ungdomsåren riskerar alltså utslagning. I Finland står över 80 procent av de vuxna schizofrenipatienterna utanför arbetslivet. Om sjukdomsutbrott kunde förebyggas skulle detta bäst reducera följderna av schizofreni. Tillsvidare är detta inte egentligen möjligt, men lovande behandlingsförsök är på gång. Om en psykos konstateras och behandlas i ett tidigt skede, kanske även skjuts upp, kan prognosen emellertid förbättras. En individ löper ökad risk att insjukna om psykoser förekommit hos nära släktingar, om komplikationer tillstött under moderns graviditet och förlossningen och uppväxtmiljön varit ogynnsam. Andra prognostiska faktorer för schizofreni kan vara avvikelser vad gäller motorik, verbal förmåga, kognitiva, psykosociala och emotionella färdigheter i den premorbida fasen. En del av dem som senare insjuknar har uppvisat ett avvikande beteende (blyghet, hämning, beteende- och uppmärksamhetsstörningar) eller har haft dålig framgång i skolan, studier, arbetslivet eller i varierande psykologiska test. Dessa markörer är dock mycket ospecifika och kan knappast tillmätas något prognosvärde. Merparten av de insjuknade har inte avvikit från sina jämnåriga.