Styrelsens beslut om att tilldela förbundsmedlem en varning - bilaga till styrelsens protokoll 16.2.1998
Läkarförbundets medlem, specialistläkaren i kirurgi Bengt Novik har tillställt Läkarförbundets förtroenderåd ett brev daterat 27.10.1997 i vilket han ber Läkarförbundet utreda om anestesiöverläkare Karin Thomassons mot Novik riktade, i brevet nämnda åtgärder strider mot förbundets kollegialitetsregler. Verksamhetsledaren har utfört en förundersökning av saken och i samband med den begärt och fått ett genmäle av Thomasson. Dessutom har sjukvårdschefen vid Ålands centralsjukhus, kirurgöverläkaren och Ålands underavdelning av Finlands Läkarförbund avgett utlåtanden om saken.
Thomasson har betvivlat specialistläkare Noviks yrkesskicklighet och därför anmält om komplikationer som drabbat patienter under laparoskopiska operationer som utförts av Novik i ett brev daterat 17.6.1997 till kirurgöverläkaren, t.f. kirurgöverläkaren, sjukvårdschefen och landskapsläkaren.
pykälä 4 i Läkarens kollegialitetsregler lyder som följer:
"Om en läkare på grund av sjukdom, rusmedelsmissbruk eller av annan orsak blir oförmögen att sköta sina patienter och möjligen farlig för dem, är det varje kollegas plikt att ingripa genom att samtala med vederbörande och genom att erbjuda hjälp med att ordna vård. Om detta inte leder till resultat bör läkaren meddela om sina observationer till kollegans överordnade eller till Läkarförbundet. På samma sätt bör man förfara om en kollega medvetet eller omedvetet i sin yrkesutövning eller tjänsteställning gör sig skyldig till ett uppenbart felaktigt handlingssätt."
Då Thomasson misstänkt att hennes kollega gjort sig skyldig till ett felaktigt handlingssätt har hon genom att ingripa handlat i enlighet med kollegialitetsreglerna.
Enligt kollegialitetsreglerna borde hon dock ha samtalat med vederbörande kollega om sina observationer eller meddelat om sina iakttagelser till kollegans överordnade eller till Läkarförbundet. Thomasson har förfarit felaktigt då hon med anledning av komplikationerna har vänt sig direkt till sjukhusledningen och landskapsläkaren utan att först ha diskuterat dem med vederbörande kollega eller dennes chef.
Thomasson kan dock inte klandras för sjukhusledningens och landskapsläkarens tillvägagångssätt, då dessa för att utreda komplikationerna vänt sig direkt till Rättsskyddscentralen för hälsovården utan att dessförinnan försöka utreda frågan internt på sjukhuset och utan att först höra kirurgöverläkarens ståndpunkt.
Kirurgöverläkaren som i juli återvände från sin semester tog del av de aktuella komplikationshandlingarna som sänts till Rättsskyddscentralen för hälsovården och konstaterade, att de inte ger anledning att begränsa Noviks verksamhet. På begäran av sjukvå@Leipateksti = rdschefen utfärdade han dock nya instruktioner om laparoskopiska operationer av den typ som komplikationsfallen gällde och under den tid då Rättsskyddscentralens utredning fortfarande pågick.
Medveten om kirurgöverläkarens ståndpunkt sände Thomasson egenmäktigt hem en patient som i början av september inkommit till sjukhuset för laparoskopisk galloperation då hon inte ville att Novik skulle operera patienten. Thomasson diskuterade inte detta beslut på förhand med någon kirurg. Samtidigt har Thomasson i ett brev till bl.a. sjukhusledningen och landskapsläkaren meddelat, att inga patienter för laparoskopisk kirurgi hos Novik sövs innan resultatet av den utredning som pågår beträffande Noviks verksamhet föreligger. Detta brev och den tidigare anmälningsskrivelsen sände hon senare även till sjukvårdsstyrelsens ordförande. Genom detta förfarande har Thomasson blandat sig i kirurgins kompetensområde och påtagit sig det ansvar för kirurgiska tjänster och kirurgiska patienter som hör till kirurgöverläkarens ansvarsområde.
Enligt kollegialitetsreglerna: "Läkaren får inte utsprida eller upprätthålla en felaktig uppfattning om sin egen eller yrkeskamraternas kompetens."
Genom sina brev spred Thomasson en uppfattning om sin kollega Novik som visade sig felaktig även på basis av Rättsskyddscentralens för hälsovården beslut. Brevens innehåll har även kommit till många andra personers kännedom. Thomasson har inte beaktat möjligheten att hon själv kunde ha fel. Enligt läkarens kollegialitetsregler : "Läkaren skall alltid minnas möjligheten att han också själv kan missta sig".
Landskapsläkaren sände uppgifterna om de komplikationer som inträffat i Noviks arbete till Rättsskyddscentralen för hälsovården för utredning. Rättsskyddscentralens avgörande i ärendet gavs 23.10.1997. Beslutet var friande för Novik. Rätts-skyddscentralen konstaterar att den inte har kunnat finna något att anmärka på Noviks yrkesutövning när det gäller de ifrågavarande fallen.
Styrelsen anser, att överläkare Thomasson har brutit mot läkarens kollegialitetsregler. Hennes handlingssätt har för sin del lett till, att Bengt Novik inte efter utgången av september fick fortsätta det arbete vid Ålands centralsjukhus som utlovats honom av kirurgöverläkaren. Fallet har fått stor uppmärksamhet i lokalpressen och har skadat Noviks rykte och anseende som läkare både hos sjukhusets förtroendemannaledning och i allmänhetens ögon. Inte heller den omständigheten, att patienter som sänts till laparoskopisk kirurgi inte har fått den behandling de ordinerats, är av ringa betydelse.
Med anledning av ovanstående tilldelar styrelsen Karin Thomasson en varning för att hon genom sitt handlingssätt har brutit mot läkarens kollegialitetsregler. Med hänsyn till fallets allvarliga karaktär och till den breda publicitet det fått på orten besluter styrelsen samtidigt att publicera varningen i Finlands Läkartidning.
