Styrelsebeslut den 11 april Styrelsen godkände teser om sjukvården

Tolv principiella riktlinjer för hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering godkändes av styrelsen den 11 april. Riktlinjerna eller teserna är resultatet av några års beredningsarbete i flera interna arbetsgrupper. Teserna publiceras i svensk översättning på följande sida.

Mest diskussion väckte den fjärde tesen: är det under nuvarande förhållanden med resursbrist ett viktigt mål att trygga valfrihet i sjukvården och hur skall detta krav anpassas till en ändamålsenlig nivåstrukturering av vårdtjänsterna? Styrelsen antog teserna efter omröstning (7-2). Förbundets fullmäktige skall vid sitt vårmöte den 28-29 april slutgiltigt besluta om teserna skall betraktas som förbundets officiella riktlinjer.

År 1992 lade den första arbets-gruppen fram sitt betänkande om valfrihet och grundtrygghet i hälso- och sjukvården. Arbetsgruppen menade att dessa mål inte kunde nås utgående från rådande finansieringssystem. En ny arbetsgrupp tillsattes för att dryfta olika finansieringsmodeller och föreslog sedermera att ett system med vårdgaranti införs. Förbundet tog initativ i frågan och vårdgarantin finns numera inskriven i riks-planen för social- och hälsovården och beslut om försöksverksamhet har fattats. Arbetsgruppen fortsatte att dryfta finansieringsfrågor och stannade för en modell med ett separat finansieringssystem för hälso- och sjukvården bundet till användningsområdet. Däremot tog arbetsgruppen inte ställning till om finansieringen skall ske skattevägen eller eventuellt genom någon form av allmän sjukvårdsförsäkring.

Vid diskussionen i styrelsen betonades att teserna är avsedda som principiella riktlinjer men däremot inte skall betraktas som någon programförklaring. Inom läkarkåren diskuteras teserna redan livligt och förbundet hoppas att de också framdeles skall bilda en bra utgångspunkt då hälso- och sjukvårdspolitikens grundlinjer dryftas.

Målprogram för förhandlingsverk-samheten

Den arbetsgrupp som efter ett klämförslag i fullmäktige tillsatts för att göra upp ett målprogram på medellång sikt för förhandlingsverksamheten lade nu fram en mellanrapport för styrelsen. Programskissen godkändes och skall presenteras vid fullmäktiges vårmöte.

Den allmänna målsättningen för programmet är att förnya läkarnas lönesättning så att arbetsmängden och -kvaliteten påverkar inkomstnivån mer än hittills. Utöver grundlön och erfarenhetstillägg kunde inkomsterna för grundarbetstiden också omfatta prestationslön och personliga lönetillägg. Beträffande arbetstiden borde det allmänna målet vara att förkorta grundarbetstiden och alltför långa arbetspass på ett sätt som främjar läkarsysselsättningen. Om förläggningen av läkarnas arbetstider ändras så måste ersättningsnivån höjas från nuvarande.

Programskissen kommer att diskuteras vid fullmäktigemötet. Därefter skall arbetsgruppen formulera de slutliga målen senast i oktober så att de nya tankegångarna skall kunna bilda grunden för en reform av läkarnas lönesystem under de närmaste åren.

Företagares arbetslöshetsskydd

Den arbetsgrupp som utrett de privatpraktiserande läkarnas arbetslöshetsskydd rapporterade till styrelsen. Gruppen har kartlagt utvecklingen inom det allmänna arbeslöshetsskyddet för företagare och studerat möjligheterna att inrätta en egen företagarkassa för läkare. På grund av stadgandena om medlemsminimum är det dock omöjligt att grunda en sådan läkarkassa. Även i andra avseenden har det visat sig att arbetslöshetsskyddet för företagare är svårt att anpassa till läkarförhållanden. På förslag av arbetsgruppen har styrelsen beslutat stöda medlemmar som t.ex. tecknat arbetslöshetsförsäkring i Akavas företagarkassa med en summa som motsvarar den avgift per ansluten medlem som förbundet erlägger till läkarnas arbetslöshetskassa.

Övriga beslut

- Styrelsen gav ett utlåtande till social- och hälsovårdsministeriet om det betänkande som samman-ställts av arbetsgruppen för reglering av medicinsk forskning på människa samt mänskliga embryon och foster.

- Styrelsen beslöt lediganslå stiendier på sammanlagt 75 000 mark ur förbundets stipendiefond för utvecklingsamarbete, utbildning i hälsoekonomi eller hälso- och sjukvårdsadministration åren 1995-96.

- Fennomed Oys bokslut antecknades för kännedom och styrelsen diskuterade de frågor som skall tas upp på Fennomeds bolagsstämma i maj.

- En rapport om verksamheten vid Läkarnas arbetslöshetskassa år 1994 antecknades för kännedom.

- En redogörelse för det avtal som nåddes efter vårdfackets strejk antecknades för kännedom.

Finlands Läkarförbunds teser

om hälso- och sjukvården

INDIVIDENS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER

1. Det är varje människas skyldighet att sköta sin hälsa. Individen skall uppmuntras att

slå vakt om sin hälsa på eget initiativ.

2. Var och en skall ha likvärdiga möjligheter att främja sin hälsa och få kvalificerad

undersökning och vård.

3. Var och en skall ha tillgång till grundläggande hälso- och sjukvårdstjänster inom

rimlig tid och oberoende av betalningsförmåga. Grundläggande tjänster är sådan

omvårdnad, undersökning och behandling i primärvården eller den specialiserade

sjukvården som läkare anser påkallad för att bevara eller återställa individens hälsa.

4. Patienten skall ha rätt att välja sin läkare och vårdinrättning.

5. Undersökning och behandling skall genomföras i samförstånd med patienten.

Patientens rätt att konsultera en annan läkare (second opinion) skall tryggas.

6. Rätten att besluta om patientens undersökning och behandling skall ligga hos

den behandlande läkaren.

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS FINANSIERING OCH SERVICEPRODUKTION

7. För att hälso- och sjukvården skall kunna fungera och utvecklas måste en stabil grund

skapas för finansieringen av tjänsterna. Finansieringen måste grundas på ett separat

finansieringssystem som är bundet till användningsområdet.

8. Finansieringssystemet måste byggas upp så att det gynnar både individens och

serviceproducentens strävanden att upprätthålla och främja hälsa.

9. Serviceproducenten får sin inkomst av försäljning av tjänster. Beställare och producent

av en tjänst kan inte vara identiska. Samtliga producenter av hälsotjänster skall ha rätt

att på lika villkor anslutas till det nationella finansieringssystemet.

10. En egenavgift bör utvecklas som styrmedel i prioritering och nivåstrukturering av

hälso- och sjukvårdstjänster.

11. Serviceproducenterna skall enbart erbjuda undersökningar och behandlingar som

enligt medicinsk kunskap och erfarenhet anses effektiva och ändamålsenliga.

12. Varje serviceproducent i hälso- och sjukvården skall ha ett eget fungerande

kvalitetssäkringssystem.