Styrelsebeslut den 2 november 1995: Jourtvisten borde lösas före fullmäktigemötet i december
Läkarförbundets styrelse sammanträdde den 2 november och diskuterade förhandlingsläget i jourfrågan. På grund av jourtvisten anslöt sig Läkarkartellen inte till inkomstavtalet i september. Förbundet har dock återupptagit förhandingarna med Kommunala arbetsmarknadsverket. I första hand skall de faktiska kostnadseffekterna av det nya jourersättningssystemet utredas genom en enkät till sjukvårdsdistrikten. Uppgifterna insamlas som bäst och resultaten borde vara klara redan i november.
Styrelsen anser det önskvärt att förhandlingarna om jourtvisten leder till ett för läkarna tillfreds-ställande resultat innan Läkarförbundets fullmäktige sammanträder till sitt höstmöte den 8-9 december. Om samförstånd då nåtts med arbetsgivarparten så kan förbundet besluta att ansluta sig retroaktivt till det allmänna inkomst-avtalet. Organisationsutskottet fick dock i uppdrag att fortsätta förberedelserna för lagliga strids-åtgärder för den händelse att enighet inte nås i förhandlingarna.
Styrelsen fick även en redogörelse för protestaktioner som läkare vid HUCS genomfört mot försämringarna av joursystemet. I september övergick HUCS från en veckas arbetsperioder till tre veckors perioder samtidigt som jourens begynnelsetidpunkt framskjöts. Läkarna vid olika kliniker har lämnat skrivelser till sjukhusledningen i vilka det konstateras att de nya arbetstidsarrangemangen försvårar patientvården. Läkarna kräver att de nya jourersättningarna tas i bruk i överens-stämmelse med avtalet. Störning-arna som de nya arbetstidsarrangemangen förorsakat har redan börjat påverka sjukhusets produktionssiffror negativt. HUCS är ett viktigt exempel i jourtvisten eftersom många andra sjukvårdsdistrikt har meddelat att de följer samma praxis som HUCS i jourersättningsfrågan.
Planerna på reform av specialistutbildningen
Undervisningsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som planerar en förnyelse av specialistutbildningens struktur och som bl.a. har till uppgift att se över antalet specialiteter och deras benämningar. För närvarande innehar Finland både Europa- och världsrekord i fråga om antalet medicinska specialiteter; de är sammanlagt 92 medan det inom EES finns endast 50 erkända specialiteter.
Läkarförbundets styrelse menade att det finns orsak att effektivera specialistutbildningen och att minska antalet specialiteter i riktning mot den europeiska nivån. Vi borde dock inte försöka begränsa oss enbart till de specialiteter som för närvarande erkänns inom EES utan också bibehålla vissa nationella specialiteter som är anpassade till vårt hälso- och sjukvårdssystem. På vissa ämnesområden, t.ex. laboratoriemedicin, anser styrelsen att s.k. paraplyspecialiteter med olika inriktningsalternativ kunde införas. De tidigare gren-specialiteterna kunde delvis ersättas av Läkarförbundets system med särskilda kompetenser.
Styrelsen ansåg också att såvida den s.k. tilläggsutbildnigen i primärvården förlängs från två till tre år så kan kravet att fullgöra denna utbildning liksom på andra håll i Europa endast gälla blivande allmänläkare eller specialister i allmänmedicin. Vidareutbildningens allmänna del borde förkortas och längden på utbildningen kunde variera beroende på specialitet.
Hannu Halila och Kati Myllymäki utsågs att representera förbundet och framlägga styrelsens synpunkter vid en rådplägning med undervisningsministeriets arbetsgrupp.
Regler om akademiska grader och tjänstetitlar
Styrelsen godkände förtroenderådets förslag till regler angående användning av akademiska grader och tjänstetitlar. Förtroenderådet har bl.a. inhämtat fakulteternas och dekanernas synpunkter på frågan innan reglerna gjordes upp. Reglerna publiceras på finska i detta nummer av tidningen.
Nordiskt samarbete
Läkarförbundet beslöt fortsätta delta i utgivningen av tidskriften Nordisk Medicin under år 1996. Tidskriften distribueras gratis till medlemmar av förbundet som beställt den samt till alla studerandemedlemmar. De nordiska läkarförbundens samarbetsorganisation Nordiska läkarrådet sammanträder på Hanaholmens kulturcentrum i juni 1996 och kommer då att ta ställning till fortsatt utgivning av Nordisk Medicin efter 1996.
Styrelsen beslöt även delta i NFMU:s (Nordisk Federation för Medicinsk Undervisning) verksamhet nästa år.
