Styrelsenytt 28 augusti Nej till minskade utbildnings- och forskningsanslag
Läkarförbundets styrelse kritiserade regeringens planer på att i nästa års budget minska universitetssjukhusens särskilda statsandelar med 110 miljoner mark. Om nedskärningarna genomförs äventyras framtiden för vår kvalificerade kliniska forskning, grund- och vidareutbildningens kvalitet försvagas och det uppstår brist på specialistläkare. Styrelsen beslöt vädja till läkarna i riksdagen om att försöka bibehålla statsandelarna åtminstone på samma nivå som i år.
Under diskussionen i styrelsen klandrades den ansvariga ministern Terttu Huttu-Juntunen för att hon före budgetrian i augusti hade kommit överens med finansminister Sauli Niinistö om nedskärningarna. I jämförelse med annan forskning har den kliniska forskningen i Finland konstaterats ligga närmast den internationella toppen. En nedskärning av finansieringen med 28 procent skulle äventyra forskningens kvalitet. Dessutom skulle ett sådant förslag rimma illa med regeringens mål att stöda undervisning och forskning.
Tillsammans med de vetenskapliga läkarsällskapen planerar förbundet nu en gemensam framstöt för att förhindra att de särskilda statsandelarna minskas. Också kommunala organisationer och patientorganisationer kan väntas stöda läkarnas aktion eftersom en nedskärning av anslagen till universitetssjukhusen kan leda till, att kommunernas och patienternas andelar av finansieringen i stället höjs.
Försöksverksamhet med FPA om direktåterbäring avvisas
Läkarförbundet har under ett drygt år förhandlat med Folkpensionsanstalten om en fullmaktsprocedur för att dirigera patientens återbäring från sjukförsäkringen direkt till vårdgivaren. Läkarförbundet vill dock ha garantier för att FPA i ett nytt system ersätter läkarcentralerna för deras administrativa kostnader på samma sätt som apoteken kompenseras för arbetet med faktureringen av sjukförsäkringsersättningarna för läkemedel.
Någon enighet har dock inte nåtts i förhandlingarna om den här ersättningen. Folkpensionsanstalten kräver försöksverksamhet, tydligen i syfte att dra ut på förhandlingarna och småningom ändå sprida direktåterbäringssystemet utan att vårdgivarna ersätts för det extra arbete proceduren medför.
Styrelsen beslöt påminna medlemmarna om förbundets tidigare beslut att avtal inte får träffas med Folkpensionsanstalten så länge förhandlingarna om ersättningsproceduren pågår och att gällande tillfälliga avtal inte skall göras permanenta. Inte heller skall medlemmarna delta i försöksverksamhet med datorbaserad direktåterbäring. Förhandlingarna om en s.k. fullmaktsprocedur fortsätter och skall vara slutförda innan Läkarförbundets fullmäktige sammanträder till höstmöte den 11 december. Sedan kommer medlemmarna att få närmare direktiv.
Förhandlingar om tillämpning av läkaravtalet
Läkarnas löneförhöjningar och andra avtalsändringar trädde i kraft i början av juli. I stort sett har tillämpningen av det nya avtalet förlöpt väl. I fråga om den nya dyrortsklassificeringen av överläkarna och lönerna för resultatansvariga läkare har dock vissa oklarheter förekommit. Dessutom saknas definitiva spelregler rörande veckovilan. Styrelsen beslöt förhandla med Kommunala arbetsmarknadsverket om dessa frågor och eftersträva gemensamma direktiv från parterna om hur de problematiska avtalsavsnitten skall tolkas.
Förberedelserna för följande avtalsomgång mellan Läkarförbundet och KA har också inletts. Parternas gemensamma lönestrukturgrupp inleder sitt arbete i september med ett seminarium som ger Läkarförbundet tillfälle att presentera sin syn på läkarnas framtida lönestruktur för arbetsgivarsidans representanter.
Styrelsen beslöt även sammanställa en handledning i löneförhandlingsfrågor för att hjälpa medlemmarna att bevaka sina intressen i lokala förhandlingar. En planeringsgrupp tillsattes med Matti Koivistoinen som ordförande och Tiina Huusko, Mikko Kangas, Timo Kaukonen och Eero Lehmuskallio som medlemmar. Marja Pylkkänen fungerar som sekreterare i gruppen, som skall utarbeta sitt förslag före utgången av detta år.
Social- och hälsovårdsministeriet mot avtalsläkarsystem
Läkarförbundet och Kommunala arbetsmarknadsverket har nått enighet om principerna för hur det nuvarande systemet med specialavgiftsklass skall ersättas av ett mera täckande avtalsläkarsystem. Enligt läkaravtalet skall reformen genomföras före den 15 januari år 2000. Ifall enighet inte nås om avtalsläkarsystemet skall specialavgiftsklassens arvoden höjas med 6,32 procent.
Läkarförbundet och KA har lagt ett förslag till social- och hälsovårdsministeriet om att förnya lagen och förordningen om klientavgifter i social- och hälsovården enligt det förslag som gjorts av arbetsgruppen för specialavgiftsklassen. Representanter för ministeriet har dock meddelat att ministeriet inte kommer att föreslå de författningsändringar som behövs.
Styrelsen konstaterade att förhandlingarna om avtalsläkarsystemet fortsätter. Avtalsläkarnas åtgärdsarvoden skall grundas på samma nomenklatur som gäller för sjuhusläkarnas ingrepp och åtgärder och som i varje händelse skall moderniseras så snart som möjligt.
Övriga beslut
, Ansökningsförbudet och blockaden Vanda upphävdes.
, Deltagaravgifterna och budgeten för Läkardagarna 1999 fastställdes.
, Läkarförbundet ansluter sig som medlemsorganisation till Centret för hälsofrämjande.r.f.
, Kati Myllymäki utsågs till förbundets representant i Ilmarinens delegation för försäkringskunder.
, Santero Kujala utsågs att representera förbundet i en arbetsgrupp som har till uppgift att utveckla Rättsskyddscentralens för hälsovården centralregister över yrkesutbildad personal.
