Styrelsenytt den 23 april Motiverande lönesättning

Enligt det nya läkaravtalet skall läkarnas lönesystem under avtalsperioden utvecklas i en mera motivationsfrämjande riktning. Under våren kommer därför en arbetsgrupp att tillsättas med företrädare för både Kommunala arbetsmarknadsverket och Läkarkartellen. Gruppen skall utarbeta förslag till nya löneelement som är ägnade främja bättre arbetsinsatser och arbetsresultat. Till förbundets representanter i arbetsgruppen utsåg styrelsen Timo Kaukonen, Lauri Kyllönen, Risto Lantto, Ari Palomäki, Pirkko Valtola, Mikko Kangas och Matti Koivistoinen.

Redan under den senaste förhandlingsrundan hade Läkarförbundet satt upp som mål att införa prestationsrelaterade element i lönesättningen. Förbundet eftersträvade då ett system som skulle ge specialistläkare inom alla specialiteter bättre möjligheter att påverka sin lön genom sina egna arbetsinsatser. Arbetsgivarparten var dock inte intresserad av nya kostnadshöjande element och även bland läkarna framfördes tvivel på att ett prestationslönesystem kunde tillämpas i sjukhusarbetet. Avsikten är nu att i god tid utforma och eventuellt också testa nya lönemodeller som kan utnyttjas då förhandlingarna om nästa läkaravtal inleds kring årsskiftet 1999-2000.

I arbetsgruppen kommer också att ingå företrädare för Tandläkarförbundet och Veterinärförbundet.

I praktiken kommer arbetsgruppen sannolikt att koncentrera sig på att förnya sjukhusläkarnas lönesystem eftersom både tandläkarnas och veterinärernas liksom också hälsocentralläkarnas löner redan nu är delvis prestationsbaserade.

Enligt läkaravtalet skall också en uppföljningsgrupp för avtalsläkarsystemet tillsättas under avtalsperioden med uppgift att följa med hur avtalsläkarsystemet införs och tillämpas och föreslå hur eventuella problem i sammanhanget skall lösas. Till förbundets representanter i denna arbetsgrupp utsåg styrelsen Jarkko Ihalainen, Ari Palomäki, Jaakko Permi, Markku Salmenperä och Mikko Kangas. Avtalsläkarsystemet skall ersätta det nuvarande systemet med specialavgiftsklass, men just nu är det osäkert om det nya systemet överhuvudtaget kan införas eftersom läkarna, arbetsgivarsidan och social- och hälsovårdsministeriet inte nått enighet om reformens alla detaljer.

Förhandlingsutbildning för resultatansvariga överläkare

Styrelsen beslöt att förbundet arrangerar en kursdag för cheferna för sjukvårdsdistriktens resultatansvarsenheter. Utbildningen skall inriktas på det nya avtalet och behovet av lokala förhandlingar. Kursen hålls i Uleåborg den 18 maj och i Helsingfors den 19 maj. Berörda överläkare och sjukvårdsdistriktens förtroendemän har inbjudits till kursen.

Justering av företagsläkarnas lönerekommendation

Styrelsen godkände en förhöjning av lönerekommendationen för företagsläkare med 3 procent från den 1 maj 1998. Den nya rekommendationen publiceras på finska i Finlands Läkartidning nr 14/98.

Ny vårdfinansieringsgrupp

Läkarförbundet har tidigare lagt fram ett förslag om reform av hälso- och sjukvårdens servicestruktur och finansiering i syfte att trygga en effektiv och kvalificerad produktion av vårdtjänster. Förbundet har ansett det viktigt att den offentliga och privata vården skall få konkurrera jämlikt medan social- och hälsovårdsministeriets färska utredningar företrätt ståndpunkten att ett system med flera finansieringskanaler är problematiskt. Trots förbundets anmodan har ingen praktisk försöksverksamhet med den föreslagna beställar-producentmodellen inletts.

Styrelsen beslöt nu tillsätta en ny arbetsgrupp kallad "rahkeet-työryhmä" för att dryfta och främja en vidareutveckling av hälso- och sjukvårdens finansiering. Gruppen har till uppgift att hålla i gång samhällsdebatten om värden i vården och utveckla en finansieringsstruktur som är bäst ägnad att stöda sådana värden. Dessutom skall gruppen följa med social- och hälsovårdsministeriets utredningar på hälso- och sjukvårdsområdet och bereda förbundets ställningstaganden till dem.

Till ordförande i arbetsgruppen utsågs Kari Pylkkänen och till medlemmar Risto Ihalainen, Timo Juvakoski, Aki Linden, Heikki Pärnänen och Markku Äärimaa medan Santero Kujala utnämndes till sekreterare. Arbetsgruppen skall lägga fram sin rapport till styrelsen före december 1998.

Särskild kompetens i smärtbehandling

Styrelsen godkände Finlands smärtforskningsförenings förslag till utbildningsprogram för särskild kompetens i smärtbehandling. Kompetensen kan förvärvas av medlemmar av Finlands Läkarförbund som har specialistkompetens i anestesiologi, fysiatri, kirurgi, barnsjukdomar, neurokirurgi, neurologi, onkologi, psykiatri, inre medicin eller allmän medicin.

Läkarorganisationernas utbildningsfond

Styrelsen godkände verksamhetsberättelsen för den utbildningsfond som stiftats gemensamt av Läkarförbundet, läkarsällskapet Duodecim och Finska Läkaresällskapet. Fonden har i fjol utdelat totalt 81 990 mark i stipendier till läkare som deltagit i möten om specialistutbildningens harmonisering i Europa samt 4 640 mark som utbildningsstöd till sex arbetslösa läkare.

Verksamhetsbidrag till underavdelningarna

Styrelsen beslöt förnya principerna för det ekonomiska stödet till förbundets underavdelningar. Understöd kan härefter utbetalas som grundstöd, bidrag enligt medlemsantal samt som resersättning. Grundstödet skall täcka underavdelningens kansli- och möteskostnader och det uppgår till högst 5000 mark per år. Medlemsbidraget är 10 mark per medlem och skall täcka kostnader för postning mm. Dessutom ersätts kostnader för deltagande i underavdelningens styrelsemöten (högst åtta ledamöter och sex möten per år).