Utländska spelbolag har sedan början av mars kunnat ansöka om licens i Finland. Enligt uppgift har det kommit in över tjugo ansökningar, huvudsakligen från bolag registrerade på Malta (1).

Bolagen kan inleda verksamheten tidigast i juli nästa år. Till dess behandlar myndigheterna ansökningarna och förbereder tillsynen, den detaljerade regleringen och de tekniska systemen.

Vad spelar det för roll, kan någon fråga sig. Utländska spel har vi ju kunnat spela på nätet också hittills.

Visst. Skillnaden ligger i marknadsföringen.

Nu börjar man med nya krafter locka in folk i en beroendeframkallande värld. För företagen gäller all in direkt från starten, för det är synligheten under de första månaderna som bygger varumärket och avgör framgången.

150 miljoner euro om året. Så lyder uppskattningen av reklampotten (2).

Ingen är ute för nöjes skull.

Att ansöka om licens kostar 29 000 euro, och pengarna återbetalas inte. Vissa bolag har redan börjat betala reservationsavgifter till idrottsföreningar för sponsoravtal (3).

Den ökade exponeringen utgör ett hot särskilt för unga.

Alla kan inte bli pokerproffs, och de mer erfarna skinnar gulnäbbarna på deras pengar. Enligt en internationell uppskattning lider 26 procent av unga som spelar på nätet av spelproblem (4). Inom sportvadslagning är andelen 16 procent.

Bland vuxna är andelarna mindre, men följdverkningarna är omfattande. Då de närstående räknas med uppskattar man att problemet kommer att beröra 733 000 finländare.

En tragedi i många familjer.

Enligt en färsk internationell rapport är de negativa följderna större än man tidigare har förstått (4).

Också i Finland borde regleringen enligt rapporten skärpas. Annars kommer det nya systemet sannolikt att öka och fördjupa penningspelens skadliga verkningar, löd bedömningen från arbetsgruppens finländska medlem.

Å andra sidan är de svenska uppgifterna om licensernas inverkan på skadeverkningarna motstridiga. Det finns inga starka belägg för att licenssystemet skulle ha ökat dem (5).

Det väsentliga nu är att se till att skadeverkningarna inte begravs under marknadsföringsyran. Tillsynen ska se till att reklamen förblir ansvarsfull och att licensinnehavarna följer villkoren.

Spelandet får inte heller glida tillbaka till olicensierade plattformar, så som delvis har skett i Sverige (6). Där har man också i efterhand blivit tvungen att skärpa reglerna för marknadsföringen. Det är från Sverige och Danmark vi måste hämta all tillgänglig lärdom så att misstagen inte upprepas här.

Och hur det än går med statens inkomster måste de medel som riktas till skadeförebyggande arbete bibehållas minst på nuvarande nivå.