Fullmäktiges höstmöte: Nej till sänkta löner för nya läkare
Björn Eklund omvaldes till förbundets ordförande 1995 vid Läkarförbundets fullmäktigemöte den 9-10 december. Även vice- ordförandena Juha Metso och Kati Myllymäki fortsätter år 1995. Till ny ledamot i styrelsen efter avgående Ilkka Tierala valdes Kaisu Antila, specialläkare i pediatrik vid Norra Karelens CS.
Förhandlingsfrågor diskuterades livligt vid fullmäktigemötet. Huvudkraven som ställdes var att bryta inkomstutvecklingens nedåtgående trend och att befria läkarna från orimligt långa och ofta återkommande jourpass. Dessutom sade fullmäktigemötet klart nej till Kommunala avtalsverkets intentioner att från och med år 1995 sänka de nyutexaminerade läkarnas löner med flera löneklasser under den s.k. tilläggsutbildningen i primärvården.
Under diskussionen gjordes jämförelser med förhandlingssituationen år 1983 som året därpå ledde till läkarstrejk. Nu liksom då har läkarnas köpkraft utvecklats negativt under många år. År 1983 uppkom lönegropen för läkare i orienterande tjänstgöring, nu gäller förhandlingarna lönerna för legitimerade läkare som genomgår den särskilda utbildningen i allmänpraktik eller s.k. tilläggsutbildning i primärvården. I en situation då det är aktuellt med lönehöjningar på 6-8 procent i andra branscher kan en sänkning av de yngre läkarnas löner inte accepteras.
I debatten påpekades att även de statliga läkarlönerna släpar efter. Lönesituationen borde med det snaraste förbättras, i synnerhet för yngre forskare.
De privatpraktiserande läkarna efterlyste effektivare intressebevakning från förbundets sida. Fullmäktige godkände efter omröstning en kläm om att inrätta ett särskilt privatpraktikerutskott som är direkt underställt styrelsen.
Fullmäktigeledamöterna kritiserade också skarpt den nya lagen om yrkesutbildade i hälso- och sjukvården, där läkarlegitimationen knutits till den särskilda utbildningen i allmänpraktik. EG-direktivet om särskild utbildning i allmänpraktik, som i andra europeiska länder gäller endast blivande allmänläkare, har feltolkats i Finland och den misslyckade finländska lagstiftningen borde därför ändras, krävde många fullmäktigeledamöter.
Grundläggande teser om hälso- och sjukvården
En arbetsgrupp inom Läkarförbundet har redan länge utrett olika möjligher att utveckla hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering. Arbetsgruppen har formulerat 12 teser som nu livligt debatterades av fullmäktigeförsamlingen. Teserna gäller utöver finansiering och organisation även individens rättigheter och skyldigheter i vården. I synnerhet arbetsgruppens tes om att patienten skall ha rätt att välja läkare och vårdplats väckte tvivel, eftersom många ansåg att en sådan princip kunde utgöra ett hinder för en förnuftig nivåstrukturering i sjukvården. Det fanns också olika synpunkter på huruvida vården borde finansieras skattevägen eller genom någon form av sjukvårdsför-säkring. Arbetsgruppen har inte tagit ställning till finansieringssystemet som sådant, utan konstaterar i en av teserna, att hälso- och sjukvården borde ha ett separat finansieringssystem som är bundet till användningsområdet.
Fullmäktige fattade inga beslut rörande teserna i detta skede. Avsikten är att bredda debatten om de grundläggande principerna så att hela läkarkåren får en möjlighet att ta ställning till den framtida utvecklingen inom hälso- och sjukvården.
Medlemsavgiften höjdes
Fullmäktige godkände budgeten och verksamhetsplanen för år 1995 och en klar majoritet av fullmäktige röstade även för en höjning av grudavgiften till 2080 mark för 1995. Höjningen motiveras bl.a. av högre premier till patientförsäkringer samt av behovet att höja förbundets konfliktberedskap. Även pensionerade medlemmar skall härefter betala en reducerad avgift på 520 mark tills de fyller 75 år. De pensionerade medlemmar som redan befriats från medlemsavgift kommer dock inte att påföras någon ny avgift.
Styrelsebeslut
den 9 december
Allt kärvare förhandlingsläge
Styrelsen fick en redogörelse för läget i avtalsförhandlingarna där de ur förbundets synpunkt centrala frågorna gäller löneutvecklingen, lönerna för primärvårdens läkare och en reform av systemet med specialavgiftsklass. Dessutom kräver förbundet att joursystemet förnyas på ett sätt som främjar läkarnas sysselsättning. Det förutsätter bl.a. ett jourtak och progressivitet i jourersättningarna.
Kommunala arbetsmarknadsverket har tillbakavisat såväl kraven på lönehöjningar som förbundets yrkande att läkare under tilläggsutbildning i primärvården skall få samma lön som legitimerade läkare. Styrelsen ansåg att om motbudet i förhandlingarna blir en nollösning eller sänkning av de nyblivna läkarnas löner, så har förbundet anledning att bereda sig för konflikt.
Styrelsen konstaterade att arbetsgivarpartens krav på lönesänkningar inte ens kan försvaras med sysselsättningsaspekter. Det statsstöd som anvisats för tilläggs-utbildningen i primärvården kommer av allt att döma inte alls att leda till att 450 nya tjänster inrättas som avsett, utan kommunerna kommer sannolikt att försöka ersätta nuvarande läkararbetskraft med läkare under tilläggsutbildning eftersom detta medför stats-stöd.
Krav på ändring av lagen om yrkesutbildade i hälso- och sjukvården
Styrelsen kritiserade kraftigt den nya lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och de stadganden som gäller den särskilda utbildningen i allmän praktik. Som en följd av att EG-direktivet om denna utbildning feltolkats i den finländska lagstift-ningen har legitimationen knutits till fullgörandet av tilläggsutbildningen, medan denna utbildning på andra håll i Europa endast krävs av blivande allmänpraktiserande läkare.
Den nya lagens stadganden om läkarnas rättigheter till yrkesutövning är oklara. I framtiden kommer det i vårt land att finnas legitimerade läkare, som har rätt att utföra vanligt läkararbete under ledning och tillsyn av en annan läkare, legitimerade allmänläkare som genomgått den tvååriga särskilda utbildningen för allmänpraktik, samt specialister utan fullständig rätt till yrkesutövning. Styrelsen ansåg att den misslyckade lagen med det snaraste måste ändras.
Kostnaderna för patientförsäkringen
Den arbetsgrupp inom förbundet som utrett kostnadsutvecklingen inom patientförsäkringen rapporterade till styrelsen. Läkarförbundet har gruppförsäkrat sina medlemmar vad gäller heltids-, deltids- och fritidspraktik. Ur denna pott har patientförsäkringen emellertid utbetalat ersättningar för skador som hänför sig till arbetsgivarnas försäkringsandel, vilket delvis förklarar den branta kostnadsstegringen. Trots att utred-ningen ännu inte är slutförd beslöt styrelsen att i budgeten för 1995 gardera sig för en höjning av premierna till patientförsäkringen.
Kvalitetssäkring
Förbundets kvalitetssäkringsarbetsgrupp hade framlagt ett program under rubriken Finlands Läkarförbunds handlingslinjer för bättre kvalitet i hälso- och sjukvården. Styrelsen beslöt godkänna programmmet som betonar vikten av att läkare och annan vårdpersonal känner sig motiverade för kvalitetssäkring och förbinder sig att utveckla kvaliteten i vården. Förbundet kan stöda denna utveckling bl.a. genom att ordna utbildning. Målet är dessutom att inrätta ett eget kvalitetsråd inom förbundet för att bedöma vårdkvaliteten vid olika vårdenheter. Kvalitets-programmet publiceras i ett kommande nummer av Finlands Läkartidning.
Utvärdering av kvaliteten i specialistutbildningen
En arbetsgrupp som tillsats för att utvädera kvaliteten i specialistutbildningen har kartlagt utbildningsmålen inom olika specialiteter samt satt sig in i motsvarande verksamhet i Sverige. Ett kvalitets-utvärderingsprojekt inom öron-, näs- och strupsjukdomar kommer att startas inom den närmaste tiden. Styrelsen beslöt förlänga arbetsgruppens uppdrag till slutet av år 1995.
Forskningspolitisk arbetsgrupp
En arbetsgrupp har utarbetat ett förslag till forskningspolitiskt program för Läkarförbundet samt utrett den medicinska forskning-ens resurser och forskarnas situation i landets trängda ekonomiska läge. Enligt den mellanrapport som avläts till styrelsen avser gruppen att under år 1995 genomföra en enkät till medicinska forskare och lärare om deras löner och arbetsförhållanden.
Övriga beslut
- Styrelsen godkände förslaget till ny tjänstestruktur för den psykiatriska specialistvården i Kuopio stad.
- Resultatet av Läkarförbundets fullmäktigeval antecknades för kännedom.
- Styrelsen fastställde ett förslag till förbundets representation i olika organ inom Akava.
- En ekonomisk rapport om uppföljningen av budgeten under januari-oktober 1994 antecknades för kännedom.
