Styrelsebeslut den 18 maj 1995 Legitimerade läkares rätt att utfärda recept får inte begränsas

Vid social- och hälsovårdsministeriet förbereds som bäst nya föreskrifter om läkares rätt att utfärda recept. Förslaget behandlades av Läkarförbundets styrelse den 18 maj. Mest kritik väckte förslaget att begränsa rätten för läkare som genomgår tilläggsutbildning i primärvården att ordinera läkemedel, samt avsikten att öka bruket av generiska preparat.

Enligt social- och hälsovårdsministeriets förslag skall läkare i orienterande skede eller under tilläggsutbildning i primärvården ha rätt att utfärda recept endast till patienter som han vårdar under ledning och tillsyn av en annan läkare. Däremot skulle han inte ha rätt att skriva ut recept åt sig själv eller någon patient utanför arbetsplatsen, t.ex. sina egna familjemedlemmar. Styrelsen ansåg att myndigheternas försök att på detta sätt begränsa de legitimerade läkarnas rätt att utfärda recept är lagstridiga och omotiverade.

I sitt utlåtande om förslaget betonar förbundet att läkarna redan under grundutbildningen får den teoretiska och kliniska utbildning som krävs för att kunna utfärda recept på läkemedel. En läkare som fullgör tilläggsutbildning i primärvården utför praktiskt läkararbete och den i lagen föreskrivna ledningen och tillsynen av en annan läkare kan inte vara avsedd att innebära kontroll av enskilda recept. Den särskilda utbildningen i allmänpraktik har på-tvingats oss från Mellaneuropa där rätten för läkare under motsvarande utbildning att skriva ut recept inte har begränsats, vilket inte heller är fallet med svenska läkare under allmäntjänstgöringen.

Det skulle vara så gott som omöjligt att övervaka en begränsning av rätten att utfärda recept. Oklarheter skulle också uppstå t.ex. beträffande läkare som inleder sin specialist-utbildning direkt efter avlagd grundexamen. Läkarförbundet föreslår därför att de nya reglerna entydigt skall fastslå att alla legitimerade läkare har rätt att förskriva läkemedel och att eventuella begränsningar av denna rätt endast skulle gälla medicine studerande.

Nej till generisk förskrivning

Enligt förslaget till nya föreskrifter kan läkare på receptet anteckna antingen det verksamma ämnets namn eller preparatnamnet. Om ett recept upptar det generiska namnet så skall apoteket leverera det billigaste preparatet eller ett preparat som prismässigt föga avviker från detta.

Läkarförbundets styrelse understöder inte en övergång till generisk förskrivning och konstaterar att det föreslagna förfaringssättet medför många risker. Den finländska läkemedelsförsörjningen liksom läkarnas kliniska utbildning har traditionellt grundat sig på förskrivning och användning av namngivna preparat. Detta system är noggrannare än generisk förskrivning eftersom det tillåter att läkaren beaktar verkningarna av olika ämnen som ingår i preparatet. Billigare synonympreparat saknas dessutom för en mängd läkemedel och sådana är i synnerhet svåra att finna då det gäller s.k. kombinationspreparat.

Hittills har läkarna efter övervägande valt individuell läkemedelsterapi för varje patient och även ansvarat för terapin. Om apoteket valde preparat skulle ansvarsfrågan i fall av eventuella biverkningar bli oklar. Det skulle också vara förvirrande för patienterna att med samma recept få ut preparat med olika namn från apoteket beroende på vederbörande apoteks sortiment.

Läkarförbundet anser att en ekonomisk läkemedelsförsörjning är ett viktigt mål och förbundet försöker också öka medlemmarnas kostnadsmedvetenhet i valet av läkemedel. Också möjigheten att skriva ett G i receptet då preparatet utan risk kan utbytas mot ett annat i apoteket stöder denna strävan. Förbundets anser att denna valmöjlighet är tillräcklig och att den generiska förskrivningen inte ytterligare borde utvidgas.

Arbetspensions- reformen

Styrelsen fick en redogörelse för de aktuella planerna på en reform av arbetspensionssystemen. För att bromsa stegringen av pensionskostnaderna har arbetsmarknadsorganisationerna bl.a. lagt ett förslag om att ändra beräkningsgrunderna för den pensionsgrundande lönen, korrigera pensionsindex och skära ned den intjänade pensionen för förtidspensionerade.

Styrelsen ansåg att det lämpligaste av reformförslagen beträffande pensionsberäkningsgrunderna vore att lönen under de 10-15 sista arbetsåren skulle vara pensions-grundande. Samma dag hade arbetsmarknadsorganisationerna i själva verket enats om att den pensionsgrundande lönen i framtiden skall beräknas på basis av de tio sista årens lön i varje arbetsförhållande i stället för som nu på basis av de fyra sista åren. Det nya beräkningssättet införs inom en övergångstid på åtta år.

Övriga beslut

- Läkarförbundet beslöt beställa 2 200 ex. av Maikki Harjannes nyutkomna läkarbok "Mintun lääkärikirja" som ett led i förbundets kampanj för att främja barns hälsa. Boken skall försedd med Läkarförbundets dedikation säljas till specialpris till barnträdgårdar, rådgivningsbyråer och mottagningar. Läkare kan köpa boken till ett pris av 50 mk och närmare information om detta kommer att ingå i Finlands Läkartidning.

- Styrelsen antecknade för kännedom en slutrapport av arbetsgruppen för uppföljning av sjukförsäkringen och gruppen konstaterades ha slutfört sitt arbete.