Styrelsebeslut den 23 november: Omotiverat att införa generisk förskrivning
Läkarförbundets styrelse stöder inte social- och hälsovårdsministeriets avsikt att införa frivillig generisk förskrivning av läkemedel. Om endast det verkande läkemedlets namn antecknas i receptet och det blir apotekets uppgift att välja preparat så blir ansvarsfrågan vid läkemedelsbehandling oklar, i synnerhet som effekterna av olika synompreparat kan avvika märkbart från varandra. Läkarförbundet tror inte att generisk förskrivning leder till någon betydande minskning av läkemedelskostnaderna och anser att de önskade inbesparingarna kan uppnås också med andra medel.
Läkemedelskostnaderna i Finland är på årsnivå omkring 6 miljarder mark av vilka sjukförsäk- ringsersättningarna täcker drygt 2,5 miljarder. En övergång till billigare synonympreparat i hela läkemedelskonsumtionen skulle medföra inbesparingar på högst 200 miljoner mark. Med hänsyn till frågans ekonomiska betydelse har således ökat bruk av billiga läkemedel ägnats orimligt stor uppmärksamhet.
Det system med G-markering som varit rådande de senaste åren har inte utnyttjats mycket men har dock ökat läkarnas prismedvetenhet då det gäller läkemedel. Allt oftare väljer läkare nämligen att ordinera sina patienter billigare synonympreparat. De billigare preparatens marknadsandel växer hela tiden. Konkurrensen och den ökade kostnadsmedvetenheten har samtidigt pressat ner läkemedelspriserna.
Läkarförbundet anser att bruket av billiga synonympreparat gradvis kommer att öka till en ända-målsenlig nivå även utan att generisk förskrivning införs. Generisk förskrivning passar inte i finländsk förskrivningspraxis och läkarna är inte heller utbildade för systemet. Läkarna vill behandla sina patienter noggrant på grundval av kuns-kap och beprövad erfarenhet och med preparat som är välkända och vilkas biverkningar läkarna känner inte bara i fråga om det verksamma läkemedlet utan också beträffande övriga verksamma beståndsdelar.
För att dämpa ökningen av läkemedelskostnaderna föreslår förbundet att läkarna oftare än hittills då de planerar patientens vård överväger om läkemedelsbehandling överhuvudtaget är nödvändig. För närvarande avlägsnar sig 70 procent av patienterna från mottgningen med ett recept i handen. Läkemedelsbehandling borde inledas med små förpackningar så att stora mängder inte skulle gå förlorade om preparatet visar sig olämpligt för patienten. Uppföljningen av de enskilda patienternas läkemedelsbruk borde intensifieras så att onödig medikation eller parallella läkemedelsbehandlingar undviks. Det är enkelt att med hjälp av dataprogram förbättra läkarnas möjligheter att göra prisjämförelser.
Läkarförbundet anser att övergång till generisk förskrivning trasslar till nuvarande välfungerande läkemedelsförsörjning och att reformen inte medför någon väsentlig nytta. Förbundet har redan tidigare framfört sin åsikt till social- och hälsovårdsministeriet men beredningen av reformen har fortsatt även om inget understöd för den uttalats på läkarhåll.
Förhandlingsläget
Styrelsen fick en rapport om hur undersökningen av kostnaderna för det nya jourersättningssystemet framskridit. Den 4-5 december kommer Läkarförbundet att förhandla med Kommunala arbetsmarknadsverket om jourfrågan och förbundets styrelse bereder sig på att sammanträda den 5 december. Målet är att nå en lösning i jourersättningstvisten senast den 8-9 december då Läkarförbundets fullmäktige sammanträder till höstmöte.
Arbetsgrupp utreder hälso- och sjukvårdsverksamheten
Sedan år 1991 har tre olika arbets-grupper som sysslat med hälsopolitiska frågor avlöst varandra inom förbundet. Arbetsgrupperna har arbetat fram idéer för förbundets ställningstaganden i hälsopolitiska frågor och i frågor som gäller hälso- och sjukvårdens finansiering. Arbetsgruppernas förslag har väckt debatt både internt inom förbundet och på andra håll samt även lett till praktiska reformer såsom försöksverksamhet med vårdgaranti.
Nu tillsatte styrelsen en ny arbetsgrupp med uppgift att fortsätta utreda olika verksamhetsmodeller samt redovisnings- och finansieringssystem i vården. Dessutom skall arbetsgruppen ta fram alternativa förslag att bygga ut hälso- och sjukvårdens service- och finansieringssystem som underlag för vidare debatt. Till ordförande i arbetsgruppen utsågs Kari Pylkkänen och till medlemmar Björn Eklund, Risto Ihalainen, Kale Juva, Heikki Pärnänen, Klas Winell och Markku Äärimaa och till sekreterare Santero Kujala. Arbetsgruppens uppdrag gäller till den 31 december 1996.
Ny understödsregler för underavdelningarna
Styrelsen fastställde nya regler för det ekonomiska stödet till förbundets underavdelningar. Organisationsutskottet kan härefter bevilja underavdelning ett stöd på högst 5 000 mark årligen + 10 mark per medlem. Ansökningar om ytterligare understöd skall behandlas av styrelsen och ansökningarna grundas på specificerade behov eller projekt. Några överskridningar av anslagen för resekostnader och andra utgifter tillåts inte längre. Underavdelningarna kommer att informeras närmare om de nya reglerna.
Ny regionchef i Tammerfors
Styrelsen utsåg Timo Rinne till förbundets regionchef i Tammerfors efter Ari Ylä-Uotila som bett om befrielse från uppdraget.
