Styrelsebeslut och fullmäktiges vårmöte
Förbundet skärper uppföljningen av patientförsäkringen
Vid styrelsens sammanträde den 6 maj diskuterades en redogörelse av den arbetsgrupp som styrelsen tillsatte i fjol för att syna patientförsäkringens ersättningspolitik. Den senaste tiden har nämligen patientförsäkringens kostnader ökat avsevärt. Läkarförbundet har i tiden träffat avtal med patientförsäkringen om att försäkra medlemmar av förbundet som arbetar som heltids- eller deltidspraktiker. Av den utredning som arbetsgruppen gjort framgår dock att förbundets försäkringsandel även utnyttjats för ersättning av patientskador hos andra än privatpraktiserande läkares patienter. Den information förbundet fått om de enskilda ersättningsfallen har dessutom varit bristfällig.
Styrelsen beslöt ge arbetsgruppen i uppdrag att ytterligare utreda vilka principer som med hänsyn till olika läkarkategorier gäller vid utbetalning av ersättningar för patientskador. Arbetsgruppen som leds av Pekka Saarinen skall ge styrelsen en mellanrapport i september.
Förbundet efterlyser klarare definitioner i ny sexualbrottslag-stiftning
Styrelsen godkände ett utlåtande till justitieministeriet om ett förslag till ny lag om sexualbrott. Förslaget har utarbetats av en arbets-grupp vid ministeriet inom ramen för en en bredare översyn av strafflagen. Syftet med förslaget till ny sexualbrottslag är att skydda den sexuella självbestämmanderätten. Förbundet stöder i sitt remissutlåtande de allmänna riktlinjerna för strafflagsreformen, men efterlyser klarare definitioner beträffande sexualbrott mot barn och straffen för sådana brott.
Orion stöder OT-läkare
Styrelsen accepterade ett samarbetserbjudande från Orion-bolaget om att bereda unga medicinare möjligheter till orienteringstjänstgöring. Orion kommer till slutet av året att betala lönekostnaderna för 15 OT-tjänster så att så många läkare som möjligt skall få tillfälle att före årsskiftet fullgöra den obligatoriska tjänstgöring som behövs för legitimationen. Läkarförbundet förhandlar om saken med den kommunala arbetsgivaren och Yngre Läkares Förening väljer ut dem som skall få tjänsterna.
Rätten att utnyttja Läkarförbundets emblem
Förbundet har fått förfrågningar från medlemskåren beträffande möjligheten att utnyttja förbundets emblem t.ex. på visitkort, i annonser och stämplar. Styrelsen fastslog att emblemet får utnyttjas på villkor att texten "Medlem av Finlands Läkarförbund" förekommer i samband med emblemet. Avsikten är att på detta sätt göra medlemskap i förbundet och emblemet till en kvalitetsgaranti för praktiserande läkare.
Program för bättre hälsa
Styrelsen tillsatte en arbetsgrupp för att utarbeta ett förebyggande hälsovårdsprogram för Läkarförbundet. Programmet skall bl.a. ta upp betydelsen av livsstils- och miljöfaktorer för hälsan. Syftet med programmet är att ge läkare anvisningar om hur olika hälsorisker på individ- eller befolkningsnivå skall tolkas och vägas mot varandra. Till ordförande i arbets-gruppen utsågs Kati Myllymäki och till medlemmar Erik Anttinen, Esko Kumpusalo, Kirsti Pakkala, Tarja Rienoja, Osmo Saarelma, Harri Vertio och Klas Winell och till sekreterare Santero Kujala. Gruppen skall slutföra sitt upp-drag senast i slutet av mars nästa år.
Lokala sparavtal
Akava och Läkarförbundet hade fram till början av maj behandlat förhandlingsresultaten från totalt 387 kommuner eller samkommuner. Av dem hade c. 300 avtal godkänts. På sjukhussidan pågick ännu förhandlingar med östra Savolax sjukvårdsdistrikt, medan de övriga distriktens avtal var klara. Läkaravtalen innehöll s.k. full kompensation. I så gott som alla avtal som träffats den senaste tiden har läkarna fått byta ut semesterpengen mot tjänstledighet utan lön.
Övriga styrelsebeslut
- Björn Eklund utsågs till förbundets representant vid bolagsstämmorna för förbundets bolag: data- och utbildningsföretaget Fennomed, Läkarhusets fastighetsbolag samt Sibbo hotell och utbildningscentral.
- Kari Pylkkänen utsågs till förbundets representant i delegationen för sjukförsäkringsfrågor för perioden 1 juli 1994 - 30 juni 1996 och Santero Kujala till hans suppleant.
- Läkare mot kärnvapen -kommitténs verksamhetsberättelse och bokslut för år 1993 antecknades för kännedom.
Läkarförbundets fullmäktige vill utreda frågan om arbetstidstak
Läkarförbundets fullmäktige sammanträdde till vårmöte den 7 maj i Läkarhuset. Styrelsen fick bl.a. i uppdrag att utreda möjligheterna om att begränsa läkarnas arbetstid för att lindra den orimliga arbetsbundenheten och i synnerhet för att skapa nya arbetstillfällen för unga läkare. Åres läkarenkät visar att drygt 20 procent av läkarkåren stöder ett allmänt arbetstidstak medan 60 procent menar att taket skall vara frivilligt.
För några år sedan förkortades läkarnas arbetstider bl.a. i Damark och Holland och i dessa länder har läkarnas sysselsättningsläge också förbättrats avsevärt. Finlands Läkarförbund har uppmanat sina medlemmar att frivilligt dela arbetet för att ge unga läkare jobb.
Fullmäktige antog enhälligt ett klämförslag av Kaisu Anttila om att förbundets skulle utreda möjligheterna att begränsa läkarnas arbetstid. De alternativ som skall utredas är möjligheterna att åstadkomma en särskild arbetstidslag för läkare eller att genom tjänstekollektivavtal förkorta arbetstiden.
Minska antagningen till läkarutbildning
Under fullmäktigemötet föreslogs också att antagningen till läkarutbildning minskas genom att varje fakultet i tur och ordning under ett år låter bli att anta nya studerande. Då kunde det årliga antalet nya studerande sänkas ytterligare från nuvarande 350 samtidigt som de resurser som frigörs kunde utnyttjas till att höja undervisningens kvalitet.
Feltolkat EG-direktiv
Fullmäktigeledamöterna var bekymrade över den tvååriga s.k. tilläggsutbildningen för läkare i primärvården som skall ersätta den nuvarande orienterande tjänstgöringen. Problemet är hur de ny-utexaminerade skall kunna fullgöra utbildningstjänstgöringen, eftersom inte en enda tjänst ännu inrättats för ändamålet. Förbundet anser att myndigheterna har feltolkat EG-direktivet genom att koppla utbildningen för allmänpraktik till det nya förslaget till lag om yrkesutbildade i hälso- och sjukvården. Detta lagförslag ligger nu hos riksdagen och ger läkare rätt att självständigt utöva läkaryrket först efter den tvååriga tilläggsutbildningen.
Paula Vainiomäki påpekade att de nyutexaminerade läkarna utsatts för ett regelrätt bedrägeri i och med att de i slutskedet av sina studier nu får veta att de inte alls kommer att tillåtas utöva sitt yrke. Det är nämligen i det närmaste omöjligt att fullgöra den nya lag-stadgade utbildningen om inga tjänster inrättas för ändamålet.
Fullmäktige antog en resolution om att de finländska läkarnas ställning på arbetsmarknaden inte får försvåras genom en feltolkning av EG-direktiven. Förbundet förutsätter att läkarna skall få rätt att utöva sitt yrke omedelbart efter läkarexamen liksom fallet är i andra yrken på hälso- och sjukvårdsområdet.
Utbildningsutskottets ordförande Ilkka Tierala framhöll, att tilläggsutbildningen i primärvården måste betecknas som en onödig förlängning av den finländska läkarutbildningen, som redan nu är nära knuten till praktiskt läkararbete. Medicinarförbundets representant Paula Niemi påminde dock om att det i dagens svåra sysselstättningsläge också i vårt land utexamineras läkare som inte en dag varit anställda i läkaruppgifter. Man var överens om att den obligatoriska tilläggsutbildningen måste få räknas till godo i specialistutbildningen.
Fullmäktige ansåg det ytterst angeläget att få de behövliga tjänsterna inrättade för tilläggsutbildningen. Det framhölls att tjänsterna borde kunna finansieras med medel i stadsbudgeten som reserverats för kostnader förorsakade av Finlands anslutning till EES. Det tycks också finnas anledning till oro då det gäller lönenivån i de eventuella utbildningstjänsterna - på statligt och kommunalt håll har en väsentligt lägre lönenivå än för OT-läkarna föreslagits. Något sådant kommer Läkarförbundet inte att gå med på eftersom tjänstgöringen motsvarar normalt läkar-arbete.
Låt oss slippa lokala förhandlingar
Fullmäktigeordföranden Terttuliisa Ahokas tog i sitt öppningsanförande upp frågan om de lokala förhandlingarna där mången läkare nu personligen ställts inför arbetsgivarpartens krav på lönesänkning. Terttuliisa Ahokas ansåg för egen del, att en lönesänkning endast är möjlig om arbetstiden förkortas eller då arbetsresultatet är av dålig kvalitet. Förbundets ordförande Björn Eklund konstaterade också i sin verksamhetsöversikt, att lokala tjänstekollektivavtal inte är rätta sättet att lösa landets ekonomiska problem. De lokala förhandlingarna har krävt orimligt mycket tid och ansträngningar och de tvister som uppstått kommer ännu länge att handläggas vid olika domstolar. Förbundet borde nu satsa på att denna lokala förhandlingsrunda blir den sista och i detta syfte t.o.m överväga att säga upp huvudavtalet eller gällande tjänstekollektivavtal.
Under diskussionen i fullmäktige ville många ge Björn Eklund rätt, men å andra sidan trodde man att de lokala förhandlingarna kommit för att stanna. Osmo Pammo underströk att medlemmarna måste utbildas för kommande lokala förhandlingar så att de blir mindre mottagliga för arbetsgivarpartens hotelser och propaganda. Även förtroendemannaavtalet borde förnyas så att också husläkare som fungerar som förtroendemän kan få betalt för den tid som de använt för förhandlingar.
Akava planerar avtalsorganisation för den offentliga sektorn
Som ett led i den reformprocess som pågår inom Akava föreslås nu att de medlemsförbund, vilkas medlemmar främst är anställa av kommunen, staten eller kyrkan, bildar en särskild avtalsorganisation för den offentliga sektorn. Läkarförbundet har fått garantier för att Läkarkartellen fortfarande självständigt kan avgöra avtalsfrågor som berör läkare, tandläkare och veterinärer. Också förtroendemannaystemet skulle fortsätta som hittills.
Fullmäktige gav förbundets Akavarepresentanter fullmakt att ansluta Läkarförbundet till den nya avtalsorganisationen under förutsättning att läkarnas själv-ständiga avtalsrätt garanteras. Förbundet förutsätter också att centralorganisationens verksamhet rationaliseras så att förbundets avgifter till Akava och avtalsorganisationen uppgår till max. 100 mark per medlem.
Fullmäktigepresidiet återvaldes
Till fullmäktiges ordförande år 1994 återvaldes Terttuliisa Ahokas. Även viceordföranden Ari Palomäki fick förnyat förtroende. Fullmäktige godkände förbundets verksamhetsberättelse för fjolåret och fastställde bokslutet. Vid mötet redovisades och debatterades dessutom förbundets åtgärder för att minska läkararbetslösheten, den intensifierade uppföljningen av patientförsäkringen, planering-en av ett nytt finansieringssystem i hälso- och sjukvården samt strävandena att vidareutveckla sjukförsäkringen.
Beträffande sjukförsäkringen ansåg fullmäktige att förbundet skall förhandla med Folkpensionsanstalten. I annat fall finns det risk för att läkarcentralerna i nuvarande konkurrensläge binder sig vid olika former av direktåterbäring som inte motsvarar förbundets ståndpunkt. Läkarförbundets mål är bevara läkaryrkets frihet och att både läkarna och deras patienter skall vara jämställda i förhållande till sjukförsäkringens ersättningssystem.
