Läkarförbundets styrelse: Dags att vända lönetrenden uppåt
Läkarnas köpkraft har åren 1991-1993 försämrats med ungefär tio procent. Därför kräver Läkarförbundet nu lönehöjningar nästa år. Jourersättningssystemet borde dessutom förnyas på ett sätt som minskar läkarnas orimliga arbetsbundenhet och samtidigt skapar nya arbetsplatser för läkare.
I år stiger de industrianställdas löner med 4 procent i genomsnitt och trenden uppåt fortsätter av allt att döma också nästa år. De anställda i den offentliga sektorn har inte fått några generella förhöjningar sedan år 1991. Inflationen har naggat köpkraften i kanterna och i synnerhet de högre utbildades nettoinkomster har minskat kännbart på grund av de höjda skatterna. Enligt det kommunala tjänstekollektivavtalet skulle löneutgifterna i kommuner och samkommuner i år och nästa år skäras ned med 2,7 procent. Nu räknar man med att inbesparingarna i år uppgår till cirka 6,6 procent och att sparmålet för nästa år uppnås automatiskt på grund av att antalet anställda minskats.
Läkarförbundets styrelse sammanträdde den 13 oktober och konstaterade att den sjunkande lönetrenden nu måste vändas i en uppgång. De tvååriga allmänna tjänstekollektivavtalen sägs upp i slutet av november varefter förhandlingar om lönehöjningar kan inledas. Hur stora generella förhöjningar som borde uppnås ville styrelsen inte i detta skede ta ställning till. Den allmänna meningen var dock att det nu är dags att förhandla om kompensation för de senaste årens överdrivna inbesparingar i löneutgifterna samt om gottgörelse för den effektivitetsökning som skett i den offentliga servicen.
Styrelsen ansåg att läkarna också skulle kompenseras för de rationaliseringsvinster som de senaste åren uppnåtts inom jourverksamheten. De kommunala arbetsgivarna har på årsnivå sparat c. 100 miljoner mark genom att sammanslå jourställen och minska antalet tjänster. Läkarna har fått betala rationaliseringsvinsterna med ökad arbetsbörda och den utlovade jourlönereformen har inte genomförts.
Sex dygn i månaden jourtak
Styrelsen godkände målsättning-arna beträffande nya jourersätt-ningar och nytt joursystem i enlighet med intressebevakningsut-skottets förslag. Målet är att be-gränsa jourbördan för läkare till högst sex dygn i månaden. Av- vikelser från denna princip kunde tillåtas endast genom lokala avtal eller i situationer då tillgången på läkare som kan dela på jourpassen är begränsad.
Ett annat centralt mål är att läkare på jourställen, där den arbetade tiden under jour uppgår till i medeltal hälften av hela dygnets jourtid, skall ha rätt till en ledig dag efter jouren. Dessutom före-slår förbundet skärpt progression i fråga om grundersättningar och ersättningar för arbetad tid samt höjda s.k. fritidsersättningar för jour vid hälsocentralerna. Målet är att höja jourersättningarna både vid sjukhus och hälsocentraler så att det blir möjligt och även förmånligt att ta ut jourkompensationen i ledig tid.
Förbundet kommer i förhandlingarna att arbeta för att läkarnas jourbörda minskas så att man samtidigt kan skapa nya arbetstillfällen för arbetslösa läkare. En ökning av progressionen i jourersättning-arna innebär inte ökade kostnader för arbetsgivaren om tillräckligt många läkare rekryteras för att dela på jourbördan.
En annan central fråga i höstens förhandlingar med Kommunala arbetsmarknadsverket är att förnya systemet med specialavgifts-klass på ett tillfredsställande sätt. Av stor betydelse är dessutom att husläkarsystemet införs vid hälsocentralerna i hela landet i snabb takt och att den genomsnittliga ansvarsbefolkningssiffran minskas så att arbetena kan delas mellan fler läkare.
Styrelsen diskuterade också de fackliga åtgärder som eventuellt kommer att behövas för att stöda förbundets yrkanden i förhand-lingarna. Med tanke på en eventuell konflikt utarbetar förbundet nu alternativa modeller för strids-åtgärder som under hösten skall diskuteras med lokalavdelningarna.
Övriga beslut
Utom förhandlingsfrågor behandlade styrelsen också följande ärenden:
- På förslag av Finlands Barnläkarförening beslöt styrelsen införa en särskild kompetens i barnreumatologi och fastställde utbildningsprogrammet för det nya kompetensområdet.
- Förbundet kan på begäran kontrollera utformningen av hälsokort som utfärdas av andra organisationer varvid korten kan förses med anteckningen "Granskat av Finlands Läkarförbund".
- Styrelsen fick en redogörelse för de planerade reformerna inom arbetspensionssystemet.
- Uppdraget för de arbetsgrupper som utreder patientförsäkringen respektive arbetslöshetsskyddet för företagare förlängdes till utgången av mars 1995. Biblioteksarbetsgruppens uppdrag förlängdes till utgången av maj 1995. Styrelsen tillsatte en ny konstarbets-grupp vars uppdrag gäller till slutet av nästa år.
- Styrelsen antecknade en lägesrapport om läkararbetslösheten för kännedom.
