Styrelsenytt den 28 februari Läkarförbundet stöder inte direktreklam till allmänheten om receptmediciner

Styrelsen har tagit ställning till EU-kommissionens förslag om reklam för receptbelagda läkemedel direkt till konsumenterna. Läkarförbundet säger bestämt nej till kommissionens förslag om att delvis avreglera reklamen för receptbelagda läkemedel till allmänheten. Däremot stöder förbundet tanken på preciserad information till allmänheten om olika behandlingar och om läkemedel som ansluter sig till behandlingen.

Även andra läkarorganisationer i Europa har förhållit sig negativt eller åtminstone reserverat till förslaget om att bredda målgruppen för läkemedelsreklam. En reform av EU:s regler om läkemedel behandlas både i olika EU-organ och nationellt i olika medlemsländer. Det är i första hand tekniska och inte principiella reformer som föreslås.

Kommissionen förefaller att vara särskilt bekymrad över att betydande och banbrytande läkemedelsnyheter inte tillräckligt snabbt kommer ut på den europeiska marknaden. Dessutom är det klart att kommissionen vill främja lanseringen och bruket av generiska preparat på marknaden. För att nå dessa mål försöker man öka det centrala tillståndsförfarandet och å andra sidan minska kraven på dokumentation i fråga om generiska preparat. Läkarorganisationerna har nu i synnerhet att ta ställning till kommissionens förslag om att information om läkemedel ska kunna förmedlas direkt till konsumenten då det är fråga om vissa bestämda sjukdomar, oaktat det generella förbudet mot reklam för receptbelagda läkemedel. Sådana sjukdomar (artikel 88) skulle vara aids, astma kroniska luftvägssjukdomar och diabetes.

Förbundets hälsopolitiska utskott hade intagit ståndpunkten att förbundet borde avvisa förslagen. Det framhölls att det inga klara motiveringar för det föreslagna förfarandet lagts fram. Allmänheten kan få tillräckligt generell information utan att läkemedels- eller preparatnamn tas upp.

Både kommissionen och läkemedelsindustrin betonar visserligen att det rör sig om ren information och inte om marknadsföring. Enligt utskottet är det ofrånkomligt att information som omfattar preparatnamn och tillverkare småningom får karaktären av marknadsföring. I synnerhet då det är fråga om sjukdomar för vilka det inte finns läkemedelsterapi som botar sjukdomen eller får symtomen att försvinna så väcker alla läkemedelsnyheter hos patienterna förhoppningar som till slut oftast leder till stor besvikelse.

Vid medicinska överväganden om läkemedelsterapi måste läkaren alltid bedöma vilken lösning som är den mest ändamålsenliga. Grunden för sådana överväganden rycks undan om alltför stora förväntningar redan tidigare väckts hos patienten. Hälsopolitiska utskottet ansåg det också helt klart att informationen till allmänheten inte i längden kan begränsas enbart till läkemedel för vissa bestämda sjukdomar eftersom det kommer att ställas anspråk på opartiskhet i informationen. På grund av frågans principiella karaktär och de kraftiga åsiktsbrytningar som kan förväntas kring saken ansåg utskottet att förbundets ståndpunkt borde fastställas även av styrelsen.

Läkar-organisationernas kvalitetsråd ser över sina uppgifter

Kvalitetsrådet grundades den 23 september 1995 som ett samarbetsorgan mellan Läkarförbundet, läkarsällskapet Duodecim, Finska Läkaresällskapet och Läkarcentralernas Förening. Rådets uppgift har varit att främja läkares deltagande i kvalitetsförbättrande åtgärder såväl inom vården som helhet som i sitt eget arbete. Till rådets uppgifter hör också att samordna läkarorganisationernas samarbete i kvalitetsfrågor, att utveckla och sprida kunskap om kvalitetsarbete och planera nödig utbildning på området samt att främja och utveckla kvaliteten inom vården och inom utbildningen i vårdsektorn.

För att fullgöra dessa uppgifter kan kvalitetsrådet godkänna kvalitetskriterier och -program som uppgjorts av läkarförbundets underavdelningar, specialistföreningar eller läkaresällskap, upprätthålla register över antagna kvalitetskriterier samt bevilja kvalitetsintyg på grundval av underavdelningarnas, specialistföreningarnas och sällskapens utlåtanden. Rådet ska även övervaka mottagarna av kvalitetsintyg, utvärdera den medicinska utbildningen och i vården tillämpade studier, behandlingar eller vårdpraxis samt rikta initiativ i kvalitetsfrågor till andra organisationer på hälso- och sjukvårdsområdet.

I fjol grundades även kvalitetsbolaget Qualisan där även Läkarförbundet är delägare. Bolagets uppgift är att utföra kvalitetskontroll inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, certifiera kvalitetssystem, utdela kvalitetsbevis och sköta annan till branschen hörande verksamhet. Företaget bedriver även utbildning i kvalitetsarbete. Företaget medverkar också till att utveckla internationell certifiering inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten och producerar information om denna verksamhet för nationella behov. På förslag av Läkarförbundet har Kale Juva invalts i företagets styrelse.

Styrelsen utsåg nu Juha Metso, Harri Hyppölä, Kale Juva och Kari Pylkkänen att företräda Läkarförbundet i kvalitetsrådet. I år har rådet fått i uppdrag att granska sin verksamhet och se över sina uppgifter i den aktuella situationen. De organisationer som är företrädda i kvalitetsrådet diskuterar frågan i sina egna styrelser. Under detta år ska kvalitetsrådet lägga ett förslag till Läkarförbundets styrelse om riktlinjerna och formerna för sin kommande verksamhet.

Styrelsen utsåg Antero Heloma till intressebevakningsutskottets statliga sektion i stället för avgående Aira Uusimäki.

Stipendier ur stipendie- och efterutbildningsfonden

Styrelsen beslöt att i år utdela högst 22 000 euro ur stipendie- och efterutbildningsfonden för internationella uppdrag, främst till utbildning i u-landsmedicin samt till forskning och utbildning som gäller läkares arbetsmiljöfrågor. Stipendier kan dessutom sökas för forskning och utbildning om hälso- och sjukvården och dess struktur. Stipendierna kan sökas under våren och styrelsen besluter senare om utdelningen på förslag av utbildningsutskottets arbetsutskott.

Liksom under tidigare år ska stipendier ur fonden även kunna utdelas till olika läkarföreningar för fortbildningskurser. För detta ändamål reserveras högst 5 000 euro. Dessa stipendier kan sökas året runt. Förbundets utbildningschef kan bevilja stipendier på upp till 1 000 euro, utbildningsutskottet eller dess arbetsutskott besluter om stipendier upp till 1500 euro medan styrelsen tar ställning till stipendier vilkas belopp överstiger 2 500 euro. Ur fonden kan liksom tidigare även beviljas stipendier för utbildning av estniska, ingermanländska och karelska läkare. För detta ändamål reserveras 3 000 euro och beslut om dessa stipendier fattas av utbildningsutskottets arbetsutskott.