Styrelsenytt 29 augusti Satsning på arbetsplatsernas förtroendemän

I februari gav styrelsen organisationsutskottet i uppgift utreda hur mycket tid förtroendemännen använder för sitt uppdrag och utarbeta ett förslag om hur förtroendemännen ska kunna avsätta tillräckligt tid för sina uppgifter genom att minska övriga arbetsuppgifter. Utgående från förslaget beslöt styrelsen öka antalet gemensamma möten för förtroendemännen.

Organisationsutskottet ska även enligt styrelsens riktlinjer samla in uppgifter av huvudförtroendemännen om rekryteringsmorötter som kunde användas för att få med nya förtroendemän i intressebevakningen. Styrelsen beslöt därför också öka samarbetet på regional nivå. Förbundet kommer att kartlägga hur förtroendemännen utnyttjar den tid de använder för sitt uppdrag och bistå dem i problem som gäller t.ex. inkomstförluster. Förbundets styrelseledamöter ska även i fortsättningen mer än hittills försöka delta i olika sammankomster som ordnas för förtroendemän.

Jourproblematik

I januari tillsatte styrelsen en jourarbetsgrupp för att kartlägga jourproblematiken, utforma lokalt anpassade jourmodeller och bistå med kalkyler. Jourarbetsgruppens mellanrapport antecknades nu för kännedom och en slutlig rapport kommer att ges till styrelsen den 21 november. I mellanrapporten konstateras att läkarna är missnöjda med jouren som upplevs som betungande i synnerhet under långa sammanhängande jourpass. Å andra sidan tycks det inte heller finnas intresse bland läkarna för en omorganisering av jouren om detta medför ökat antal jourer.

Arbetsgruppen har ändå kunnat visa, att på verksamhetsställen där man försökt dela sjukhusjourer även med hot om ökad jourfrekvens har de berörda läkarna varit nöjda med reformen och försöksverksamheten har blivit en permanent arbetsform. Jouren och den belastning den medför kan dessutom påverkas genom ändrad uppläggning och fördelning av resurser för arbetet under dagtid.

Styrelsen gav nu arbetsgruppen i uppdrag att ytterligare utreda hälsocentralernas jourarrangemang och samjouren mellan hälsocentraler och sjukhus. Jourfrågorna ska dessutom aktivt tas upp på underavdelningarnas möten under hösten och avsikten är att stöda lokala lösningar.

Privatsektorn

I februari gav styrelsen förbundets permanenta utskott för privatsektorn i uppdrag att utreda vad förbundet kunde göra för att öka det fackliga stödet till medlemmar som är privata yrkesutövare. Utskottet har därför gjort en översyn av dagsläget i privatsektorn och aktuella förändringstrender. Det har visat sig att det på praktiker, anställda och företagare i privatsektorn i dag ställs en mängd krav som läkarutbildningen inte ger någon beredskap för. Läkarförbundet har därför en central roll då det gäller att upprätthålla den beredskap och det kunnande som läkarna i privatsektorn behöver.

Styrelsen kunde även konstatera att privatsektorn lockar allt fler läkare och i många avseenden erbjuder läkarna ett förmånligt verksamhetsfält. Förbundets intressebevakningsavdelning ska därför intensifiera informationen om privatsektorn på förbundet webbsidor genom att ta upp exempelfall som belyser centrala problem för privatpraktikerna. Ansvarsfrågor med anknytning tilll läkarythyrningsföretagens verksamhet kommer även att utredas och behövliga anvisningar utarbetas för ändamålet.

Styrelsen beslöt dessutom att den utbildning för privatpraktiker som Fennomed hittills har arrangerat härefter kommer att ges som gratis utbildning för medlemmarna som en del av förbundets medlemsservice.