Årets farligaste tid börjar åter. Semestertrafiken kommer i gång och fortsätter in i augusti.

Farligaste, eftersom ratten drar till sig berusade.

Institutet för olycksinformation Oti publicerade i slutet av maj en rapport där man går genom de olyckor som undersökningskommissionerna utrett åren 2018–2022 (1). Under den perioden orsakade berusade motorfordonsförare 271 dödsolyckor. 308 människor miste livet.

Den överlägset farligaste månaden var juli. Berusningsrelaterade olyckor inträffade då fem gånger mer än i januari och en tredjedel mer än i juni eller augusti.

Ledmotivet för trafiksäkerheten är en nollvision: ingen borde förolyckas eller bli allvarligt skadad.

Mot den visionen skorrar 308 förlorade liv illa. Så illa att det finns skäl att ta itu med grundorsakerna till de alkoholrelaterade olyckorna. I mer än var tredje dödskrock var rusmedel inblandade.

Den viktigaste iakttagelsen är denna: två tredjedelar av förarna i rusmedelsrelaterade olyckor uppvisade tecken på beroende. Snarare än den sporadiska weekend- och sommarfylleristen är det en person med svårare problem som skördar liv.

Också hälso- och sjukvården har därför ansvar.

Enligt Oti kunde läkarna identifiera sprit- och drogberoende effektivare än idag. Beroende borde behandlas som en sjukdom som försvagar trafikhälsan samtidigt som rehabiliteringen borde effektiveras.

Oti vill också att man oftare än nu ingriper i förarbehörigheten och förlänger körförbuden. I ljuset av rusmedelsproblemens omfattning utfärdar läkarna enligt Otis bedömning alltjämt knappt med körförbud.

Resonemanget är lätt att understöda men svårt att omsätta i praktiken. Att frånta en patient förarbehörigheten är en åtgärd som kan framkalla svettpärlor även på den erfarne läkarens panna.

Faktum är dock att i det skedet då missbruket är synligt för hälsovårdspersonalen är det redan långt skridet. Merparten av de beroende får ingen vård.

Den bästa lösningen är att utreda rusmedelsbruket djärvt och med låg tröskel.

I januari underströk Margareeta Häkkinen, överläkare vid A-kliniken och Institutet för hälsa och välfärd, i Läkartidningen att undersökning av körhälsan inte hotar vårdrelationen (2). Tidig intervention hjälper patienten att behålla körkortet, och hotet om körförbud motiverar i synnerhet män som passerat medelåldern.

Stöd för sitt beslutet kan patienten få från universitetssjukhusens körpolikliniker, missbruksskötare och missbrukarkliniker.

På systemnivå finns det skäl att förbättra informationsgången så att polisens uppgifter om missbruk överförs till läkarna.

Jag önskar våra läsare en trevlig och trafiksäker sommar. Många av oss kan påverka läget med hur vi själva kör.

Nästa gång utkommer Läkartidningen i pappersformat den 9 augusti.

På webben fortsätter vi att publicera nyheter under sommaren, och vi skickar också två nyhetsbrev per vecka i stället för normala fyra.