Läkarförbundets styrelse den 8 februari: Den nya arbetstidslagens verkningar måste utredas
Betydelsen av det aktuella förslaget till ny arbetstidslag diskuterades under styrelsens sammanträde den 8 februari. Förslaget ansågs innehålla både positiva möjligheter och riskfaktorer och styrelsen ville därför inte i detta skede ta ställning till om arbetstidslagen också borde gälla läkarna. Förbundet skall under våren utreda de nya arbetstidsbestämmelsernas verkningar på läkarnas arbetsförhållanden.
Utkastet till arbetstidslag grundar sig på EU:s arbetstidsdirektiv. Medlemsländerna skall inom detta år anpassa sin egen arbetstidslagstiftning till direktivet. För närvarande gäller arbetstidslagen inte läkarna och det finns inga stadganden om övertidstak för läkare.
De förhandlingar som arbetsmarknadsorganisationerna och regeringen förde om revideringen av arbetstidslagen i februari strandade på tvister om övertidstak, flexibilitet i arbetstiderna och de högre tjänstemännens ställning. EU-direktivet tillåter 416 timmar årlig övertid utöver en veckoarbetstid på 40 timmar, men i Finland kräver facket att övertidstaket sänks betydligt.
Som arbetstid betraktas enligt huvudregeln den tid som arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen eller med andra ord utöver grundarbetstiden även jourtiden i sin helhet. Beredskap hemma skulle däremot inte räknas som arbetstid även om ersättning utbetalas för den. Enligt lagförslaget skulle övertidstaket vara ovillkorligt och undantag inte möjliga ens genom separata avtal.
Inom läkarkåren förekommer olika åsikter om övertidstaket och ståndpunkterna varierar också inom Läkarförbundets styrelse. Beroende på kompensationsledighet skulle övertidstaket tillåta läkare att ha två till fyra jourer i månaden. För läkare som har mest jour skulle detta innebära betydligt mindre jourbundenhet än nu. Några styrelseledamöter ansåg att arbetstidslagen borde gälla också läkare och sålunda binda även läkarnas arbetsgivare, medan andra underströk att jour-tjänstgöring i synnerhet för de unga läkarna är en ekonomisk nödvändighet.
De som förhöll sig optimistiskt till lagförslaget menade att läkarnas alla arbetstidsmål kunde uppnås med lagens hjälp: jourbundenheten skulle minska, läkarna skulle slippa oavlönat övertidsarbete, lagen skulle garantera minst fem timmars vila i dygnet och minst 35 timmars veckovila. Också de allmänna grunderna för kompensation av över- tidsarbete och beredskap ansågs ha positiva drag.
Det är fortfarande en öppen fråga om jourtjänstgöring överhuvudtaget kan utföras som övertidsarbete. I lagförslaget konstateras att åtminstone sjukhusen kan införa s.k. peri-odarbetstid eller i praktiken skiftarbete. Styrelsen ansåg att förbundet nu snabbt måste utreda medlemskårens nuvarande arbetsbundenhet och villighet till nya arbetstidsarrangemang.
I varje händelse skulle införande av ett övertidstak leda till att nya läkartjänster borde inrättas inom specialiteter där jourbördan är störst. För närvarande utreder förbundets sysselsättningspolitiska utskott behovet av nya tjänster. Även om det inte just nu förekommer något betydande överutbud av specialistläkare kan man räkna med att det på grund av den stora utbildningvolymen kommer att finnas tillräckligt läkare omkring år 2000.
Arbetstidslagen definierar endast de allmänna principerna för övertidsersättningar, men t.ex. om läkarnas jourersättnigar skall också i framtiden särskilda avtal träffas med den kommuala arbetsgivaren. Den allmänna ekonomiska utvecklingen blir i första hand avgörande för huruvida inkomstnivån kan bibehållas eller höjas även om arbetsbundenheten eventuellt minskar. Under våren kommer förbundets intressebevakningsutskott att göra upp kalkyler över den planerade arbetstidslagens ekonomiska verk-ningar för läkarkåren.
Trots att många frågor i detta skede förblev öppna menade styrelsen att förbundet aktivt bör ta ställning till den nya arbetstidslagen och medverka till att utreda lagens verkningar.
Kommunala arbetsmarknadsverkets ensidiga anvisningar
Styrelsen beslöt sända en skrivelse till alla sjukvårdsdistrikt för att klarlägga förbundets syn på jouravtalet sedan KA skickat sin ensidiga tolkning av jourbeskrivningen i avtalettill kommuner och samkommuner. Tvisten gäller en protokollsanteckning i sjukhusläkarbilagans 17 pykälä enligt vilken beräkningsperioden för jourersättningarna inte kan bestå av fler veckor än antalet jourer under arbetsperioden.
Protokollsanteckningen trädde i kraft den 1 februari och Läkarförbundet och arbetsgivarparten skulle utfärda gemensamma tolkningsregler. Förhandlingarna blev dock resultatlösa och KA gick ut med sin egen tolkning. Läkarförbundets styrelse konstaterade att arbetsmarknadsverkets tolkning inte motsvarar förbundets ståndpunkt och att innehållet i KA:s brev inte överensstämmer med förhandlingsresultatet eller det som uttalats under förhandlingarna.
Läkarförbundets ståndpunkt är att uttrycket en jour (fi. päivystyskerta) har samma betydelse som jourpass eller beskriver den längre eller kortare oavbrutna jourtjänstgöring som läkare förelagts att utföra. Frågan kommer nu upp i centrala förhandlingar varefter tolknings-tvisten får avgöras av arbetsdomstolen.
