Styrelsebeslut den 23 mars 1995: Läkarförbundet kräver ändring av lagen om yrkesutbildade personer i hälso- och sjukvården
Läkarförbundets styrelse sammanträdde den 23 mars och behandlade då bl.a. den s.k. tilläggsutbildningen i primärvården. Enligt den lag om yrkesutbildade personer i hälso- och sjukvården som trädde i kraft i juni 1994 får medicine licentiat en begränsad legitimation och endast rätt att verka under tillsyn och ledning av en annan läkare. Läkare som efter legitimationen genomgått två års särskild utbildning för allmänpraktiserande läkare har rätt att självständigt vara verksam som allmänläkare. Stadgandet om särskild utbildning grundar sig på ett EG-direktiv och är avsedd enbart för blivande allmänpraktiker. Tilläggsutbildningen kommer dess-utom i framtiden att förlängas till tre år, vilket skulle försätta de finländ-ska läkarna i en ännu besvärligare situation om inte lagen ändras.
Styrelsen beslöt därför yrka på att de stadganden i lagen som gäller läkarna ändras så fort som möjligt.
Läkarförbundet kräver att läkare som avlagt medicine licentiatexamen samtidigt skall få full legitimation och att kopplingen mellan tilläggsutbildningen och rätten att självständigt utöva läkaryrket skall elimineras.
Förbundet anser att alla läkare inte skall behöva genomgå tilläggsutbildningen, men att tillräckligt många utbildningstjänster ändå måste inrättas så att de som önskar bereds möjlighet att få särskild utbildning för allmänpraktik. Läkare skall inte heller genom bestämmelser i tjänstekollektivavtal tvingas genomgå någon tilläggsutbildning. Däremot menar förbundet att fullgjord särskild utbildning för allmänpraktik kunde förutsättas av läkare som söker fast anställning som hälsocentralläkare.
Lagen om yrkesutbildade personer i hälso- och sjukvården medför också andra problem för läkarna och saknar t.ex. helt bestämmelser om specialistkompetens. Läkarförbundet anser att lagen måste korrigeras eller att en ny lag om utövning av läkaryrket stiftas. I den ändrade eller nya lagen borde också ingå en passus om läkares skyldighet att fortgående utbilda sig och utveckla kvaliteten i hälso- och sjukvården.
Utbildningsfondens verksamhet
Styrelsen fick en rapport om Läkar-organisationernas utbildningsfond som grundades i maj i fjol av Läkarförbundet, läkaresällskapet Duodecim och Finska Läkaresällskapet. Det första året har fonden koncentrerat sig på att stöda utbildning för arbetslösa läkare och för att delta i det europeiska samarbetet rörande specialistutbildningen.
I fjol ansökte endast sju arbetslösa läkare om understöd av fonden. Sex av dem beviljades utbildnings-stöd på mellan 400 och 1 000 mark, totalt 4 050 mark.
Vad det europeiska samarbetet för harmonisering av specialistutbildningen beträffar beviljar fonden inte stöd till enskilda läkare utan stödet kan sökas av specialistföreningar, läkarsällskap och Läkarförbundets riksomfattande underavdelningar.
Stöd utdelas åt högst en representant per specialitet årligen. I fjol beviljade fonden 14 olika läkarföreningar sammanlagt 54 053 mark i understöd för detta ändamål.
Övrigt
Antti Hyvärinen, Heikki Pälve, Heikki Pärnänen, Mikko Kangas och Matti Koivistoinen utsågs till förbundets representanter i den arbetsgrupp som har till uppgift att utreda läkarnas arbetstider. Utom Läkarförbundet är också Kommunala arbetsmarknadsverket, Kommunförbundet och social- och hälsovårdsministeriet representerade i gruppen. Arbetsgruppen skall utreda hur läkarnas grundarbetstid och jourtid skall utnyttjas optimalt med hänsyn till primärvårdens och specialsjukvårdens funktioner och personal.
- Styrelsens verksamhetsberättelse samt bokslutet för år för år 1994 godkändes och skall framläggas för behandling av förbundets fullmäktige som sammanträder till vårmöte de 28.-29. april.
- Styrelsen beslöt bevilja Finlands Kirurger ett verksamhetsunderstöd på 20 000 mark samt Finlands medicinarförbunds utrikesutskott Fimsic ett understöd på 16 000 mark för deltagande i två internationella möten.
- Styrelsen beslöt komplettera reglerna angående stipendier ur förbundets efterutbildningsfond till läkare från Estland och Ingermanland så att utbildningsstöd nu även kan beviljas läkare tillhörande den fin-ska folkgruppen i Karelska republiken. Läkarförbundets underavdelningar och lokalavdelningar kan söka dessa stipendier för att inbjuda läkare från Estland, Ingermanland eller Karelska republiken till sina kurser och utbildningsdagar.
- Styrelsen fick en redogörelse för hur stadganden rörande mervärdesskatten tolkats i den privata sektorn. Pentti Alhola utnämndes till förbundets representant i den arbetsgrupp vid finansministeriet som utreder frågan.
Styrelsen antecknade dessutom följande ärenden för kännedom:
- en färsk statistik över Läkarförbundets medlemsutveckling som bl.a. visade att förbundets medlems-antal i fjol ökade med 508 och att förbundet vid årsskiftet hade 16 485 medlemmar,
- att AKAVAs styrelse beslutat tilldela följande läkarförtroendemän AKAVAs förtjänstmärke i silver: Bino Haeggström, Inger Karumo, Matti Nikkarinen, Martti Raininko och Vesa Vilkka. Dessutom tilldelades Matti Pääkkönen AKAVAs för-tjänstmärke,
- att A-lomat ry i fjol hade beviljat 45 läkare semesterunderstöd på sammanlagt 65 100 mark.
