En otrolig attityd, det är tanken som slår mig.

Bland de nya medicinarna finns erfarna karriärväxlare, målmedvetna tävlingsidrottare, flitiga betygshöjare och duktiga nybakade studenter. Framtida läkare med varierande bakgrund.

Mångfalden är en tillgång. Den visar hur viktig motivationen är.

Majoriteten av studieplatserna är reserverade för förstagångssökande, dvs. sådana som inte har tidigare examen från eller studieplats vid en högskola. Syftet med kvoten har varit att ge unga en möjlighet att fortare få högskoleutbildning. Vad visar då statistiken?

Mindre än tjugo procent av de nya läkarstuderandena tog studenten våren 2026. Ändå är tre fjärdedelar av de nyantagna förstagångssökande. Medianåldern bland de antagna är 21 år.

Efter gymnasiet kan således gott och väl ett par år gå till att höja betyg och ta förberedande kurser, oavsett om man under tiden fullgjort värnplikten. Många vill spara de värdefulla poängen för förstagångssökande just till medicinska fakulteten.

Enligt den senaste Eurostudent-enkäten har omkring sjuttio procent av de nyantagna läkarstudenterna gått en preparandkurs. Det är med andra ord få som stiger in i medicinska fakulteten utan en sådan kurs, såvida de inte tog studenten samma vår.

För ett par decennier sedan sedan pluggade man utantill bland annat de latinska namnen på olika ben inför inträdesprovet. Ännu tidigare pågick urvalsproven i flera veckor så att sökande stegvis gallrades ut. Något enda rätta koncept existerar inte, men lyckligtvis har proven utvecklats med tiden.

Grattis till alla som har klarat urvalsprovet! Att bli antagen till universitetet kräver självdisciplin och motivation, kunskapstörst och uthållighet samt förmåga att tillämpa ny kunskap och arbeta under press. Alla dessa egenskaper är nyttiga i arbetslivet.

Konkurrensen om studieplatserna är hård. Det kräver målmedvetenhet och kämpatag.

Inom alla vetenskaper har varje studerande likafullt rätt att i begynnelsen vara en nyfiken novis och glädjas över privilegiet att få studera sitt drömämne. Allt behöver inte ske så snabbt och felfritt som möjligt. Att försöka förstå, dela med sig av sin kunskap och hjälpa andra kan vara viktigare.

Redan i början av karriären är det värt att fundera över kommande vägval och vem som kunde vara en förebild i yrket. Vilka värderingar ska man stödja sig på när den etiska stressen tynger eller tilltron till den egna förmågan sviktar? I situationer där tidspress och organisationsmodeller känns som ett virrvarr kan idealen visa vägen.

I Läkärtidningen berättar vi om hur jourarbetet utmanar unga läkares tänkande och hur ett välfungerande samarbete med vårdpersonalen kan se ut. Vi berättar om nya läkemedel, om förbundets förmåner och stöd till studenter samt om välfärdsområdenas ekonomi. Våra vetenskapliga artiklar åter öppnar vyer mot forskningens fascinerande värld.

Vi på redaktionen hoppas att Läkartidningen ska följa dig på vägen, läkare in spe!