Arbetsgivarna har på senaste tid varit missnöjda med företagshälsovårdens kostnader.

Många upplever att det i arbetsförmågans namn är fritt fram för alltför omfattande undersökningar. Sporadisk frånvaro och lätt övervikt borde inte motivera sex besök hos en näringsterapeut.

Den s.k. Työote-modellen har visat sig vare en delorsak.

Den innebär att sjukhuset eller hälsostationen skriver ut endast en kort sjukfrånvaro och remitterar patienten till företagshälsovården, som sedan bedömer arbetsförmågan och ansvarar för samarbetet med arbetsplatsen.

Modellen har fungerat bra inom specialistvården och ska nu införas också i primärvården. Frånvarotiderna har förkortats och förutom företagen har också välfärdsområdena noterat inbesparingar.

Serviceproducenterna har emellertid börjat tolka sina avtal på ett nytt sätt.

De anser att de för att stödja en arbetstagares arbetsförmåga kan göra laboratorieundersökningar och scanningar och konsultera specialistläkare trots att sådant inte avtalats med arbetsgivaren.

I vissa fall har sådan utvidgad praxis motiverats med FPA:s eller Arbetshälsoinstitutets anvisningar.

Regeringen ska nu ta sig an problemen och revidera förordningen om god företagshälsovårdspraxis. Arbetet ska vara slutfört inom juni. Samtidigt uppdaterar Arbetshälsoinstitutet sin handbok från 2014.

Ändringarna berör en stor grupp finländare.

År 2022 omfattades drygt två miljoner finländare av företagshälsovården. Av dem hade cirka 94 procent utöver de lagstadgade tjänsterna tillgång till allmän sjukvård.

Systemet kostar årligen en miljard euro, vilket motsvarar omkring fyra procent av Finlands totala hälsovårdskostnader. Av beloppet betalar arbetsgivarna 79 procent och löntagarna och företagarna 21 procent.

Företagshälsovården bör reagera på förändringar i omvärlden, och att eftersträva bibehållen arbetsförmåga är rätt val.

Det är emellertid inte serviceproducenterna som ska dra uppriktlinjerna.

Riksdagen och myndigheterna ska skapa entydiga ramar och se till att de uppdateras. Därefter kan arbetsgivarna och hälsovårdsföretagen tillsammans specificera servicen. Dess innehåll ska beskrivas så tydligt att läkaren begriper det och arbetsgivaren vet vad det är som kostar.

Arbetshälsoinstitutet berättar i uppmuntrande ton att syftet med den reviderade handboken är att företagshälsovården bättre än i nuläget ska svara mot behoven på arbetsplatserna.

Då förordningen revideras är det samtidigt viktigt att bevara den tredje paragrafen: företagshälsovården ska arbeta kundorienterat, oavhängigt och etiskt.