Ny lönestruktur tar form
Läkarförbundet har satt som mål att driva igenom en kännbar höjning av läkarnas lönenivå för ordinarie arbetstid. I löneavtalet vill förbundet få in nya tillägg för kompetens och speciella skyldigheter samt införa prestationslön. De allmänna riktlinjerna för en reform av lönestrukturen slogs fast redan i december i fjol. Styrelsen arbetade vidare med frågan under en aftonskola och vid styrelsemötet den 27-28 februari. Under vårens lopp skall förslaget till ny lönestruktur ytterligare behandlas i olika utskott och i styrelsen så att förbundets fullmäktige i maj kan slå fast de slutliga avtalsyrkandena.
Denna gång krävs ett ovanligt omfattande förarbete. Reformen förutsätter att nya element införs i läkarnas inkomstbildning. Styrelsen anser att varje läkares kunnande och arbetsvolym i högre grad än hittills borde påverka lönen. Prestationslönesystemet måste dock erbjuda läkare inom olika specialiteter likvärdiga möjligheter att förtjäna mer. Detta måste beaktas då prestationsförteckningen byggs upp och poängsättningssystemet utformas.
Redan under en längre tid har förbundet försökt öka sjukhusläkarnas inkomster genom lönetillägg för olika uppgifter. Nu konstaterade styrelsen att detta mål i själva verket kan tillämpas på läkarkåren som helhet. Jourhavande läkare måste få ett jourtillägg för själva jourplikten och läkare som handleder assistentläkare måste få ett tillägg för utbildningsskyldigheten. Resultatansvar skall kompenseras med ett resultatansvarstillägg och forskning med ett eget tillägg.
Styrelsen diskuterade också specialstatsandelarnas betydelse för läkarlönerna. Forskningen ger arbetsgivaren direkt nytta eftersom undervisningsministeriet betalar sjukhusen hundratusentals mark för forskning som publicerats i kvalificerade medicinska tidskrifter. Genom att sporra läkarna till forskning kan sjukhuset t.o.m. få en inkomstkälla. Också en del av den 300 000 mk per assistentläkare som ett sjukhus årligen får i specialstatsandelar borde kunna reserveras för utbildaren och den som utbildas.
Tanken på ett efterutbildningstillägg väckte motstridiga känslor i styrelsen. Om en läkare håller sina kunskaper à jour borde det också beaktas i lönen. Å andra sidan kunde ett efterutbildningstillägg vid vårdinrättningar med stram sparbudget försvåra läkarnas möjligheter att få efterutbildning. I ljuset av internationella erfarenheter ansågs det vara en risk att göra systemet med CME-poäng obligatoriskt. I Holland t.ex. kan läkare som inte deltar tillräckligt i efterutbildning förlora sina rättigheter. Förbundets utbildningsutskott skall nu närmare utreda möjligheterna att knyta efterutbildningen till lönesättningen samt att utnyttja specialstatsandelar som sporre för forsknings- och utbildningsverksamhet.
Beträffande primärvården konstaterade styrelsen att förbundets mål fortfarande är att sprida husläkarsystemet med befolkningsansvar till hela landet. Systemet måste dock utvecklas så att det bättre lämpar sig också för hälsocentraler i glesbygden. För att hindra att husläkarens arbetsbörda växer alltför mycket måste man i avtalet få in en passus om skyldighet för arbetsgivaren att förhandla med läkaren t.ex. då patientlistan överstiger 1700 personer.
Ett centralt mål då det gäller arbetstiden både vid hälsocentraler och sjukhus är att jouren inte inleds senare än nu, dvs. vid hälsocentraler kl. 16 och vid sjukhus kl. 15.
Den ordinarie arbetstiden skall huvudsakligen förläggas mellan kl. 8 och kl. 16. Möjligheterna att tillåta en viss flexibilitet i fråga om förläggningen av arbetstiden skall dock utredas. Om den ordinarie arbetstiden förläggs efter kl. 16 förutsätter det att berörda läkare ger sitt samtycke till arrangemanget och att ersättningen för sådan arbetstid är tillräcklig. Flextid borde utnyttjas endast vid elektiv verksamhet och den får inte ersätta jourtid. Jourarbetet och jourersättingarna skall också i fortsättningen bibehållas som ett separat system. För att kunna minska läkarnas arbetsbundenhet enligt den nya arbetstidslagen måste arbetstidsarrangemangen förnyas. De nya systemen får emellertid inte försämra läkarnas inkomstnivå, utbildningsmöjligheter eller trivsel i arbetet. Förbundets mål är att sänka läkarnas totala arbetsbundenhet till max. 43 timmar i veckan. Långa jourpass måste generellt begränsas, men i detta skede kan jourpass på högst 26 timmar accepteras.
Styrelsen betraktar högre intygsarvoden som ett viktigt löneförbättrande element, likaså högre ersättning för helgarbete och för beredskap i enlighet med arbetstidslagen, eller 50 procents tillägg på timlönen.
För närvarande ligger förhandlingarna om att förnya systemet med specialavgiftsklass nere. Styrelsen beslöt dock ge förbundets utskott för den privata sektorn i uppdrag att utreda behovet och möjligheterna att öka användingen av specialavgiftsklass eller av ett system med avtalsläkare.
Beredningen av den nya lönestrukturen fortsätter. Dock konstaterade styrelsen att förbundet också har beredskap att förhandla med Kommunala arbetsmarknadsverket om löneförhöjningar enligt traditionell modell under förutsättning att lönenivån för det arbete läkare utför under ordinarie arbetstid höjs tillräckligt.
Lars-Einar Floman
