Styrelsenytt den 2 juni Krav på lönehöjningar nästa år

Med anledning av att kommunernas ekonomi stabiliserat sig och att de lokala sparmålen uppfyllts i överkant föreslår Läkarförbundet procentuella lönehöjningar nästa år. Enligt gällande avtal ålades kommunerna att spara i genom-snitt 2,7 procent av sina personalkostnader åren 1994 och 1995. Enligt förhandsuppgifter har kommunernas sparåtgärder i år dock minskat löneutgifterna mer än så eller med c. 4 procent.

Några nominella lönehöjningar är inte inskrivna i det kommunala tjänstekollektivavtalet. Däremot skall avtalsvillkoren för nästa år justeras under den kommande hösten. Förbundet anser att de nedskärningar av löneutgifterna som skett i kommunerna måste kompenseras med procentuella löneförhöjningar nästa år. Det tvååriga avtalet kan också sägas upp från november 1994 ifall enighet inte uppnås i förhandlingarna.

Läkarförbundet förutsätter att man i framtiden avstår från kommunala sparavtal av nuvarande slag. De lokala sparförhandlingarna har visat sig både besvärliga och påfrestande för personliga relationer. Lokala förhandlingar borde därför inte utnyttjas för att lösa allmänna kommunalekonomiska problem utan tillgripas endast för att behandla entydigt lokala problem. Avsikten med de lokala avtalen var ursprungligen att ge kommunerna möjlighet att betala bättre löner än de centrala avtalen förutsatte och därigenom sporra de anställda till att förbättra arbetsproduktiviten och -kvaliteten. Om den lokala avtalsrätten endast utnyttjas för att driva igenom sparåtgärder så borde huvudavtalet enligt förbundets åsikt sägas upp.

Läkarförbundet kräver också att förtroendemannavtalet förnyas. De två senaste årens lokala förhandlingar har gjort förtroendemännens situation outhärdlig, eftersom förhandlingarna krävt betydligt mera tid än vad avtalet utgår från.

Arbetstidsfrågan utreds

I en kläm som Läkarförbundets fullmäktige godkände den 6 maj förutsätts att styrelsen utreder möjligheterna att införa ett tak för läkares arbetstider. För närvarande pågår en kartläggning av läkarnas jourarbete och förbundet skall med stöd av utredningens resultat under hösten börja förhandla om arbetstidsfrågan med Kommunala arbetsmarknadsverket. Styrelsen ansåg det viktigt att utreda möjligheterna att begränsa läkarnas arbetsbundenhet antingen genom lagstiftning eller medels tjänstekollektivavtal i syfte att förbättra sysselsättningen inom kåren.

Intetsägande riksplan

Styrelsen diskuterade riksplanen för social- och hälsovården för åren 1995-1998 som förbundet fått på remiss av social- och hälsovårdsministeriet. Styrelsen konstaterade att riksplaneringen förlorat sin betydelse då den centrala styrningen av resurserna upphört efter statsandelsreformen. Den föreliggande planen betecknade styrelsen som inkonsekvent och intetsägande. Planen saknar hälsopolitiska riktlinjer och går främst ut på att fast koppla utbyggnaden av socialvården respektive hälso- och sjukvården till varandra. Ett positivt drag är dock att den av förbundet lanserade principen om vårdgaranti är inskriven i planen.

Kvalitetssäkringsgrupp tillsatt

Läkarförbundet har redan under många års tid föreslagit att ett permanent kvalitetssäkringssystem inrättas i hälso- och sjukvården. Som ett resultat av den diskussion som förbundet initierat i frågan har enskilda kvalitetssäkringsprojekt startats på olika håll i landet. Styrelsen anser dock att det är viktigt att förbundet upprättar ett projekt där man koncentrerar sig på läkarnas roll i kvalitetssäkringen.

Styrelsen beslöt tillsätta en kvalitetssäkringsgrupp och utse Juha Metso till dess ordförande. Till medlemmar valdes Kale Juva, Kari Pylkkänen och till sekreterare Hannu Halila. Arbetsgruppen skall före utgången av året göra upp ett konkret förslag till hur förbundet skall utforma sin roll i kvalitetssäkringsarbetet.

Särskild medicinsk kompetens i omsorgsvård

Styrelsen godkände på förslag av föreningen för läkare som arbetar med utvecklingsstörda en särskild kompetens i omsorgsvård och fastställde utbildningskraven för kompetensen. I praktiken innebär detta att den särskilda kompetens som föreningen tidigare beviljat inlemmades i Läkarförbundets nya kompetenssystem.

Nordiskt utbildningssam- arbete

Styrelsen beslöt understöda Nordisk Federation för Medicinsk Undervisning med 15 000 DKK. Federationens verksamhet har hittills finansierats av Nordiska Rådet som nu dragit in understödet. Samtidigt förutsätter förbundet att federationens verksamhet anpassas till de nya ekonomiska förutsättningarna. Dessutom föreslår förbundet att tyngdpunkten i NFMU:s verksamhet förskjuts

från den medicinska grundutbild- ningen till vidare- och efterutbildningen.

Stipendier för utvecklingssamarbete och studier i hälsoekonomi

Styrelsen fastställde fördelningen av förbundets medlemsstipendier för utvecklingssamarbete och hälsoekonomi. Stipendiemedlen för utvecklingssamarbete fördelas mellan följande läkare: Erkki Alho 6 500 mk, Terttu Heikinheimo 3 500 mk, Tuula Pelkonen 30 000 mk, Outi Rajatalo 10 000 mk och Teijo Sormunen 10 000 mk. Antalet sökande var 17.

Hälsoekonomistipendierna fördelades på följande medlemmar: Risto Ihalainen 15 000 mk, Jussi Jokinen 10 000 mk, Arja Kankkunen 5 000 mk, Pirkko Kaukoranta 5 000 mk och Lisa Pelttari 5 000 mk. Åtta medlemmar hade sökt stipendiet.